— Vi vet att det svenska lantbruket vill vara en del av lösningen. Och våra svenska lantbrukare har både viljan och den oerhörda kunskapen, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) vid en pressträff.
Utsläpp av kväve och ammoniak (som består av kväve och väte) kan leda till sämre luftkvalitet, försurning och övergödning. Kväve i marken kan också omvandlas till lustgas, som är en potent växthusgas som stannar länge i atmosfären.
Trend måste brytas
Pengarna ska kunna användas till att exempelvis investera i myllningsaggregat, sätta tak över gödselanläggningar eller för att kunna lagra mer stallgödsel.
Totalt finns 100 miljoner kronor om året i potten, och pengarna kan täcka mellan 30 och 80 procent av totalkostnaderna.
Jordbruket står för omkring 14 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser, en andel som ökat eftersom utsläppen inom sektorn minskar långsammare än övriga landet.
— Det här är en trend som vi behöver ändra, säger Pourmokhtari.
”Positivt initiativ”
Från lantbrukarnas sida är man nöjda.
— Det är ett positivt initiativ från regeringens sida. Det är bra att man jobbar med incitament istället för regler och lagstiftning, säger LRF-ordföranden Palle Borgström.
Han tror att kväveklivet kommer att göra skillnad.
— Jag tror inte det kommer gå så mycket till sådant som hade skett ändå. Det är dyra investeringar, och då behövs det att staten är med och delar risken.
