En bro mellan Sverige och Finland har under många år varit på tapeten. Nu presenteras en ny rapport om den så kallade Kvarkenbron, som kan bli en fast förbindelse mellan svenska Umeå och finska Vasa. Men om planerna blir verklighet handlar det inte om någon vanlig bro, rapporterar Dagens Nyheter.
Trafikprognosen är inte skyhög
Enligt beräkningarna från rapporten skulle inte bron bli den mest trafikerade. Mellan 2 000 och 3 000 personbilar samt 500 till 600 lastbilar beräknas korsa bron varje dygn, vilket är en bråkdel jämfört med Öresundsbron, där omkring 18 000 bilar och 1 800 lastbilar passerar dagligen.
Om ett behov av att stänga hamnarna i södra Finland skulle infinna sig hade dock situationen kunnat bli annorlunda och bron blivit betydligt mer värdefull.
MISSA INTE: Finland förbereder butiker för kristider
Säkerhetsvarningen från Försvaret
Enligt Dagens Nyheter handlar det inte bara om att kapa restiden till Finland, utan en fast förbindelse skulle också kunna användas för att överföra energi och stärka militär rörlighet mellan länderna.
Försvarsmaktens Michael Malm har dock berättat för Dagens Nyheter att frågan om en fast förbindelse inte drivs av det svenska försvaret. Tvärtom menar han att en bro skulle vara svår att försvara, och därmed kunna göra Sverige mer sårbart.
Bästa alternativet för plånboken
Det absolut mest priseffektiva alternativet vore en landsväg över, anpassad för biltrafik. Prislappen på detta beräknades landa mellan 50 till 85 miljarder svenska kronor. Baksidan av detta är dock den stora miljöpåverkan som skulle medfölja.
MISSA INTE: Därför går Finlands börs sämst i Norden
Tunnel anses bäst
Utredningen pekar istället ut en tunnel som det mest skonsamma alternativet, både för miljön och för sjöfarten. Men det skulle inte bli någon vanlig tunnel. Med över 100 kilometers längd skulle jättetunneln bli världens längsta järnvägstunnel, och därmed krossa dagens rekord på 57 kilometer, med nästan med det dubbla, rapporterar Dagens nyheter.
En sak skulle tunneln inte vara skonsam mot: skattebetalarna
Kalaset på denna miljövänliga tunnel beräknas sluta på cirka 300 miljarder kronor, enligt Sveriges Radio.
Hur projektet ska finansieras är ännu oklart – men i dagsläget pekar allt på att det i slutändan är skattebetalarna som får stå för en stor del av notan. EU-bidrag har sökts, men de täcker långt ifrån hela kostnaden. Eftersom trafikintäkterna väntas bli låga, finns även få alternativ till offentliga pengar.
För enbart 2 000-3 000 personbilar per dag, att jämföra med Öresundsbrons 18 000 förbipasserande. För en prislapp på hundratals miljarder kan frågan väckas: Är det verkligen värt det?
Öresundsbron kostade även enbart en bråkdel av vad Kvarkenbron väntas göra – prislappen var inte ens hälften, utan snarare en femtedel. Nordiskt Samarbete rapporterade att denna succé till bro kostade 37,8 miljarder svenska kronor.
MISSA INTE: Skatteverkets larm: Så undanhålls skatt från oss
EU-pengar söks – men inget beslut är fattat
För att få klarhet i de ekonomiska följderna har organisationen Kvarkenrådet nu sökt EU-bidrag för att fortsätta utreda projektet och dess framtid.
I dagens läge existerar det inga politiska beslut angående frågan i respektive länder. Svenska regeringen har tidigare inte uttryckt något intresse för brobygget.
Skulle dock beslutet godkännas ser vi inte en bro inom en snar framtid. Enligt prognosen skulle projektet i bästa fall kunna stå klart någon gång på 2040-talet, rapporterar Dagens Nyheter.
LÄS MER: EU vill kapa pristaket på rysk olja
