Hösten 2023 skrev 136 länder under ett avtal som ska skydda djuphaven. För att det ska träda i kraft krävs att 60 länder ratificerar det, alltså formellt binder sig till överenskommelsen.
Det fanns förhoppningar om att den siffran skulle nås när FN höll sin havskonferens i franska Nice i veckan. Men antalet länder ser ut att stanna på 50, efter att drygt 20 länder som Belgien, Albanien, Finland, Norge och Danmark anslutit sig inför eller under konferensen.
— Det är både en framgång och en liten besvikelse att vi inte har 60 underskrifter, säger Sara Fröcklin, sakkunnig inom hav och fiske på Naturskyddsföreningen.
”Jobbar väldigt hårt”
Sverige är ett av länderna som ännu inte ratificerat avtalet. Regeringen har beställt en omfattande utredning på nästan 500 sidor, som bland annat kom fram till att en ny lag behövs. Utredningen är ute på remiss och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) hoppas att Sverige kan införa lagen nästa år.
”Vi jobbar väldigt hårt för att kunna ratificera så snart som möjligt. I Sverige måste vi lagstifta om det först och ratificera sen, andra länder har annan ordning och därför kan de ratificera innan deras lagstiftning är på plats”, säger hon i en skriftlig kommentar.
Men Sara Fröcklin håller inte med.
— Vi tycker inte att regeringen har gjort sin hemläxa och förberett den här processen i god tid. De hade kunnat börja mycket tidigare. Andra frågor har fått en gräddfil, säger hon.
”Alldeles för svaga”
Fröcklin är tudelad till havskonferensens utfall, men säger sig vara hoppfull då det varit en vecka där havet fått uppmärksamhet och viktiga frågor lyfts.
— Men givet den akuta krisen så är ändå åtgärderna som har diskuterats alldeles för få och alldeles för svaga, säger hon.
Karina Barquet vid Stockholm Environment Institute (SEI) lyfter fram att arbetet med ett plastavtal går vidare, men att det verkar bli mer fokus på konsumtion och återvinning snarare än producentansvar.
Frankrike föreslog också ett förbud mot gruvdrift på havsbotten, som fick ett brett stöd. Samtidigt tycker Karina Barquet att den privata sektorns åtaganden är för svaga.
— Så det är lite blandat. Det är bra, men det räcker inte, säger hon.
