I fjol uppgick utsläppen inom Sveriges gränser totalt till cirka 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter – en ökning på drygt 3 miljoner ton jämfört med 2023.
Ökningen – som är den största sedan 2010 – beror framför allt på ökad användning av fossil diesel inom vägtrafiken och arbetsmaskiner. För vägtrafiken ökade utsläppen med 24 procent och för arbetsmaskiner med 32 procent, jämfört med 2023.
— Det är första gången det ökar på länge. Det är nere ungefär i samma utsläppssiffror som vi hade 2018, säger Roger Sedin, chef för Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.
Utsläppen ökade även inom el- och fjärrvärmesektorn, med 5 procent, medan de minskade något inom övriga sektorer. Industrin stod för den största minskningen på 5 procent. Jämfört med 1990 har dock utsläppen totalt sett minskat med 33 procent.
Minskad reduktionsplikt
Fjolårets ökning berodde enligt Naturvårdsverket främst på regeringens sänkning av reduktionsplikten i januari 2024, vilket framför allt gett lägre andel biobränslen i dieseln till vägfordon och arbetsmaskiner.
— Ökningen är delvis förväntad. Den berodde framförallt på biodrivmedelsminskningen under 2024 och även sänkningen av skatten på drivmedel. Sedan blev den lite större än vi trodde just när det gäller transportsektorn och arbetsmaskiner, säger Roger Sedin.
Svårare att nå mål
I augusti höjde regeringen reduktionsplikten igen, så det återstår att se om 2024 blir ett hack i utsläppskurvan. Det står dock klart att fjolårets ökning är större än vad som bedömts i underlaget till regeringens klimatredovisning och att det med nuvarande styrmedel blir svårt för Sverige att nå klimatmålen, enligt Naturvårdsverket.
— Konsekvenserna är att det blir svårare att nå våra åtaganden och våra klimatmål inom EU. Sedan är det såklart aldrig bra att utsläppen ökar. Vi ser också en något långsammare omställningstakt i transportsektorn. Det är upp till politiken att titta på det, säger Roger Sedin.
