Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade under 2024 med 7 procent, enligt Naturvårdsverkets preliminära statistik. Det är en ”väldigt negativ” politisk signal inför FN:s klimatmöte COP30 i Brasilien i november, enligt Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.
— Vi ser svårigheter i flera länder som backar på sina klimatpolitiska ambitioner, så det är såklart en negativ signal, säger han.
”Bräcklig strategi”
Likaså sänder det samma signal till EU med tanke på de bindande åtagandena till 2030, och att Sverige som rikt land anses ha förutsättningarna för en omställning.
— Det gäller att Sverige är med och inspirerar och driver på andra länder att göra klimatomställning. Och här visar vi att vi inte lyckas göra det ändå.
Ökningen har främst skett inom transportsektorn och vägtrafiken sedan reduktionsplikten minskade, enligt Naturvårdsverket. Det är en analys som får medhåll av Linnér.
— Det visar att vi har en väldigt bräcklig strategi just nu för att få ner utsläppen då vi ännu är fastlåsta i ett beroende av förbränningsmotorer.
Strukturell omställning krävs
Ökningen pekar enligt Linnér på att det behövs en strukturell omställning av transportsektorn med elektrifiering, effektivare transportsystem och minskade transporter.
Det kräver investeringar och incitament för de som berörs, men även politiska förutsättningar. Linnér jämför med dagens klimatpolitik där många på landsbygden känt sig missgynnade.
— Det är olyckligt när det blir så politiserat som det blev här. När man gjorde klimatpolitik till en fråga om billigare bensin eller inte.
