Statsminister Ulf Kristersson (M) kan i nästa vecka åka till Natotoppmötet i Haag med en historisk överenskommelse i ryggen. Alla åtta riksdagspartier står nu bakom att snabbrusta försvaret med lån på upp till 300 miljarder kronor.
— Den breda enigheten i Sveriges riksdag är i det närmaste unik i en internationell jämförelse, säger försvarsminister Pål Jonson (M).
På toppmötet väntas Nato besluta att minst 3,5 procent av BNP ska läggas på militärt försvar och ytterligare 1,5 procent på det civila försvaret.
Det bedöms innebära att Sveriges försvarsanslag måste höjas med 70 miljarder kronor om året. I dag är försvarsbudgeten på cirka 140 miljarder.
Lära sig ryska
Med hjälp av lån på upp till 300 miljarder ska målen kunna nås till 2032, utan alltför smärtsamma besparingar eller skattehöjningar.
Men tanken är att lånefinansieringen ska trappas ned efter 2030 och upprustningen börja betalas via statsbudgeten. Målet är att de offentliga finanserna ska vara i balans 2035.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) försvarar planen att skjuta notan på framtiden.
— Det jag inte vill lämna över till andra generationer är ett land som inte kan försvara sig själv, säger hon.
— Jag vill inte att våra barn och barnbarn ska tvingas lära sig ryska.
Hur notan ska betalas på sikt är partierna inte överens om.
— Vi behöver nu, under den här tiden, steg för steg hitta finansiering, säger Svantesson.
”Oavsett regering”
Moderaterna hoppas det ska gå genom att få fart på Sveriges tillväxt och därmed öka skatteintäkterna, och genom prioriteringar.
— Det blir skattehöjningar och besparingar oavsett regering om vi ska klara en nivåhöjning på 70 miljarder till det militära försvaret, säger däremot Socialdemokraternas ekonomiskpolitiskte talesperson Mikael Damberg.
Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ida Gabrielsson hade redan nu velat ha en överenskommelse om en ny beredskapsskatt. Hon försvarar dock lånefinansieringen.
— Hade vi inte gjort det här, hade redan i dag viktiga delar av välfärden trängts undan, säger hon.
Av låneramen på 300 miljarder viks 50 till det civila försvaret. Det kan till exempel handla om investeringar i infrastruktur och lagerhållning av livsmedel, läkemedel och drivmedel.
— Det här är helt enkelt ett starkare Sverige som reser sig för att möta ett svårt omvärldsläge, säger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).
