Målet är att hitta ett mer hållbart alternativ för textil- och klädindustrins stora klimatavtryck. Därför har forskarna letat efter avfallsmaterial som kan ersätta den vattenkrävande bomullen och cellulosatextilier av trä.
— Då tänkte vi kolla på vad Sverige har att erbjuda, då hittade vi att havre och vete finns i stora mängder, säger Diana Bernin, docent på institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers tekniska högskola, som har varit senior forskare i en ny studie.
Kokas till cellulosa
Forskarna har använt vetestrå som blir kvar vid skörden och havreskal som blir över vid bearbetning av havre. För att bilda det som kallas textilmassa, som senare spinns till tråd, behöver massan vara mycket ren och det görs genom att koka råvarorna i lut. Ibland förbehandlas de med syra.
Därigenom får man fram cellulosa och tillverkningen är mer hållbar än med trä, som är svårare att bryta ner.
— Vi behöver bara en kemikalie med den här luten, med trä behöver man flera.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften RSC Sustainability. Utöver sädesslag testades också potatisskal och sockerbetor, men de råvarorna krävde ett mer komplicerat förarbete.
Resultatet har fångat internationell uppmärksamhet och forskarna har fått både rester från ris och bananer att testa metoden på.
Kräver lönsamhet
Chalmers har i studien samarbetat med innovationsföretaget Tree to textile och IVL Svenska miljöinstitutet med finansiering av Bioinnovation. I en uppföljande studie som ännu inte är publicerad har forskarna lyckats spinna tråd av textilmassan.
Hur långt ifrån vi är att se kläder av havre och vete i butikerna är svårt att sia om, mycket beror på hur lönsam produktionen kan bli. I Sverige görs redan textilmassa av trä inom pappersmassaindustrin och maskinerna fungerar också för sädesslagen, vilket skulle betyda att det inte blir så stora omkostnader.
Kan sädesslagens restprodukter bli tyg skulle dess ekonomiska värde också öka och därmed bli ett ekonomiskt incitament för lantbrukarna. Havreskal kan enkelt fångas upp vid bearbetningen, men vetestrån kräver mer arbete.
— De säger själva att finns det inte pengar i det så kommer de inte samla upp det, för de gräver oftast bara ner det, säger Diana Bernin.
