Skattehöjningar och nedskärningar i statens utgifter borde i stället finansiera försvarets upprustning tycker Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.
— Allt talar för att det här kommer bli permanenta utgifter och då ska det inte finansieras genom lån, säger han.
De nya Natomålen ska uppfyllas 2035. Sverige satsar på att vara där några år tidigare och efter 2030 ska lånefinansieringen trappas ned och upprustningen börja betalas via statsbudgeten.
”Önsketänkande”
Att alla partier i riksdagen är eniga om att höja försvarsanslaget är ännu argument för att inte låna pengarna menar han.
— Om vi har en enighet i landet att vi behöver rusta upp försvaret då borde folk också ha förståelse för att det kommer kosta pengar här och nu. Men det är politiskt mer bekvämt att öka utgifter utan att betala för dem nu.
Det som skiljer partierna åt är hur Sverige ska finansiera den ökade försvarsbudgeten när lånepengarna tagit slut. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) pratar om att steg för steg hitta finansiering. Hennes parti hoppas att ökad svensk tillväxt ska öka skatteintäkterna och ta hand om notan.
— Jag skulle kalla det för lite önsketänkande. Det är lätt att prata om högre tillväxt men svårare att åstadkomma. Politiker verkar också glömma att ökad tillväxt också innebär högre lönebetalningar i offentlig sektor och att bidragen höjs.
Hänger på tillväxt
Lars Jonung, professor emeritus i nationalekonomi vid Lunds universitet, är mer positiv till att låna för upprustningen så länge det är en kortvarig upplåning inom det finanspolitiska ramverket.
— Allt hänger dock på att vi får tillväxt de kommande 5-10 åren, säger han.
Ett sätt att främja den önskade tillväxten hade varit att införa marknadshyror för ökat byggande, menar Jonung. Kollegan Calmfors har tidigare också varit inne på åtgärder i fastighetspolitiken men i stället förespråkat att höjd fastighetsskatt ska betala försvarssatsningen.
Av de 5 procenten i BNP ska 3,5 gå till militärt försvar och 1,5 till civilt försvar i form av till exempel infrastruktur som försvaret kan dra nytta av.
— Det är ganska luddigt. Mycket av det som ingår i de här 1,5 procenten är nog investeringar i infrastruktur som hade behövts ändå. Jag tror mest man har lagt till det för att kunna säga att siffran är 5 procent för att göra Trump nöjd, säger Calmfors.
.jpg)
