Expo avslöjade i början av juli att en anhörig till en svensk minister varit aktiv i högerextremistiska och nazistiska sammanhang.
På torsdagen bekräftade migrationsminister Johan Forssell (M) att uppgifterna handlar om honom och hans son.
Om uppgifterna utgjort ett säkerhetshot är dock svårbedömt, enligt Tony Ingesson, som är forskare i underrättelseanalys vid Lunds universitet.
- Det mest uppenbara skulle vara om någon, rent hypotetiskt, hade kunnat utpressa med informationen. Men det är inte säkert att det är tillräckligt mycket sprängstoff för att det här skulle fungera att utpressa med, säger han.
- Det kanske inte primärt är en säkerhetsproblematik, utan snarare handlar om en politisk belastning.
Inga detaljer
Säkerhetspolisen vill inte gå in på detaljer kring när uppgifterna om Johan Forssells son blev kända.
— Jag kan inte gå in på det, för när det gäller frågor som rör våra skyddspersoner och den hanteringen är det ju en del av skyddet, säger presschefen Karl Melin.
— Så när vi har uppgifter eller inte, när vi tar kontakt med våra skyddspersoner eller inte och vilka åtgärder vi vidtar, det kan jag helt enkelt inte gå in på eftersom det är en del av skyddet som sådant.
Säkerhetsrisken bör oavsett vara över nu, enligt Tony Ingesson.
- Säkerhetsmässigt är det svårt att se att det skulle finnas några risker kvar. Han säger ju också att sonen lämnat den här miljön. Utan det är nog mer en belastningsfråga i så fall, säger han.
Ökat skydd?
Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys på Försvarshögskolan, ser samtidigt händelserna som ett tecken på att det behöver göras mer för att skydda både folkvalda och deras anhöriga.
— Jag vill inte tona ner allvaret i Expos berättigade och skickliga granskning. Det här är gravt besvärande, säger han.
— Men vi borde också fundera på hur vi skyddar alla våra parlamentariker från oegentlig insyn. Är våra politiker och deras barn lätta måltavlor för oegentliga intressen? Utmaningen är större än det enskilda ärendet.
