Sambanden mellan psykopati, typ av våld och allvarlig psykisk störning vid dödligt våld med kvinnor som förövare, har undersökts vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
— Det är viktigt att vi inte låser fast oss vid stereotyper eller föreställningar, säger Karin Trägårdh, som har lett studien och är psykolog med specialisering klinisk forensisk psykologi.
Det handlar om 175 svenska rättsfall med kvinnliga förövare som har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning, efter dödligt eller försök till dödligt våld.
Omkring hälften bedömdes ha en allvarlig psykisk störning, enligt studien som har publicerats i International Journal of Forensic Mental Health.
Bland de studerade rättsfallen är det framför allt manliga partner, eller tidigare partner, som är brottsoffer.
Planering före brott
Forskning kring kvinnors våld är inte lika omfattande som motsvarande forskning kring mäns våld.
— Det kan bero på att 90 procent av förövarna är män. Och sedan fokuserar man ju ofta på kvinnor som offer, säger Karin Trägårdh.
Förutom att kvinnliga förövare agerar främst efter ett upplevt hot eller provokation, i kombination med starka känslor, så finns det också en viss grad av planering bakom brotten.
— I vissa fall kan man ha grubblat eller funderat kring de här gärningarna kanske ett dygn innan, och det rör framför allt de personer som har en allvarlig psykisk störning. Det är ingen detaljerad plan, men det har funnits i tanken.
Fler frågor behövs
Om kvinnan då har en kontakt med till exempel socialtjänsten, polisen eller sjukvården, så skulle våldet kunna förhindras genom att fler frågor ställs, enligt Trägårdh.
För tidigare forskning visar att kvinnor, i högre utsträckning än män, sökt hjälp innan våldsdådet. Och här är det, enligt forskaren, viktigt med en rutin där inte endast frågor ställs kring om kvinnan själv är utsatt för våld eller hot.
— Utan också lägga till frågor om hon har tankar på att hon vill skada sig själv eller andra, eller har sett våld som ett alternativ till att lösa situationen.
.jpg)
