Det är varmt inne i salen på Stensunds folkhögskola utanför Trosa. I ett hörn surrar en fläkt och flera elever fladdrar med ett block eller en bit papper framför ansiktet när de lyssnar på instruktioner för nästa övning, som går ut på att planera en lektion.
Av över 1 700 sökande har de nästan 50 akademikerna, som mitt i sommarledigheten återigen satt sig i skolbänken, antagits till ledarskapsprogrammet i regi av stiftelsen Teach for Sweden. Det är en arbetsintegrerad utbildning i samarbete med Luleå tekniska universitet under tio intensiva julidagar.

Stor bredd bland deltagarna
Om några veckor börjar de jobba på högstadieskolor runtom i landet – där de en dag i veckan får en betald studiedag och på så sätt kan bli behöriga lärare efter två år.
— De har redan ämneskunskapen som krävs, så de får en ledarskapsutbildning där vi fokuserar på hur man är en skicklig ledare och lärare, säger Fredrik Lundgren från Teach for Sweden.
Hos deltagarna finns en stor bredd. Vissa har haft höga poster i näringslivet, andra har jobbat i några år och känner inte att de hittat rätt. Många tar en rejäl lönesänkning.
— Man går ner kanske en tredjedel eller mer. De gör stora omställningar i livet för detta.

Stiftelsens uppdrag är att verka i områden där de behövs som mest och lärarna anställs därför i skolor med särskilt stora utmaningar. En som byter bana är 34-åriga Isabell Englund från Trelleborg. Tidigare har hon främst jobbat med läkemedelsutveckling men ser nu fram emot arbete som lärare på en högstadieskola i Skurup.
– 20 000 barn som slutar årskurs nio saknar behörighet till gymnasiet. Där vill jag hjälpa till, säger Isabell Englund, som mötts av blandade reaktioner.
— Vissa säger ”wow, vad roligt”. Andra frågar hur man tänker.
Skillnad ekonomiskt
Hon medger att det blir en stor skillnad ekonomiskt, i alla fall innan man kan jobba upp lönen.
— Man behöver pengar för att leva, men man behöver inte så mycket som vissa har. Det finns annat som är viktigare.

Fredrik Waldur, 29, är civilingenjör i teknisk nanovetenskap, men börjar snart arbeta på en skola i Järfälla. Han har främst fått positiva reaktioner och är övertygad om att han gör rätt val.
Han tycker att det känns meningsfullt på ett sätt som hans tidigare arbete inte gjorde.
— Framtidstro är det viktigaste jag vill försöka förmedla till eleverna, att de på något sätt känner att de har en chans i livet. Den läraren vill jag bli.
Ni börjar om en månad, känns det läskigt?
— Nervöst, men inte läskigt. Jo, lite läskigt kanske. Eller det är klart, det hade varit orimligt annars, säger han och skrattar.
