Nyheter24
Annons

Demensboende med egen trädgård – ”Betyder mycket”

Publicerad: 3 aug. 2025, kl. 06:02
97-åriga Ingrid Rubank tillsammans med undersköterskan Farhana Khan under de skuggande äppelträden på Brommagården i Bromma i västra Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Boule, egen äppelmust och nyplockade blommor på köksbordet. På demensboendet Brommagården är trädgården självklar – men endast hälften av landets äldreboenden har en egen.

Ingrid Rubank, 97 år, sitter med sin vita, tunna hatt i förmiddagssolen på vård- och omsorgsboendet Brommagården i västra Stockholm. Hon är omgiven av stora trädkronor, äppelträd och pallkragar med tomatplantor och zucchiniblommor.

— Jag tycker det är fantastiskt. En sådan här trädgård får man ju inte var som helst. Det är unikt, säger hon.

Boendet, som har inriktning demens, är ett av hälften av landets 2 000 särskilda boenden för äldre som har en egen trädgård, visar en ny avhandling från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.

Tvåplansbyggnaden har plats för 38 personer från 65 år. På boendets sommarschema har det både stått boule och gemensamt midsommarfirande med nästan 25 anhöriga.

”Lugn och glad”

Annons

Ofta är Ingrid ute två gånger om dagen och tar sig fram med rullstol då hennes ena ben ”krånglar”. Hon är uppvuxen på en gård och fram tills för tre år sedan bodde hon i en lägenhet i Södertälje, då hon ramlade och inte längre kunde bo själv.

— När min dotter kommer går vi gärna, och ut i skogen.

Pensionärer som besöker Brommagårdens dagverksamhet serveras saft när de sitter i solen.
Pensionärer som besöker Brommagårdens dagverksamhet serveras saft när de sitter i solen.

Ingrid håller hårt om undersköterskan Farhana Khans hand. Farhana brukar ta sina raster i trädgården och säger att det är den bästa trädgården hon arbetat vid under sitt yrkesliv.

— Det betyder mycket, det gör mig lugn och glad. Jag måste gå ut när jag har rast, säger hon.

Annons

Hon berättar om hur många boende ser fram emot att komma ut efter lunchtid. Vid lunchen kan personalen duka upp med egenodlat och blombuketter från trädgården, så även boende som inte vill gå ut får ta del av naturen.

— När de ser att vi gör egna sallader och grönsaker blir de glada.

Tillfrågas dagligen

Personalen har i sommar gjort marmelad och förra årets starka äppelskörd ledde till över 70 stycken 3-liters dunkar med must.

Ingrid Rubank smakar ett smultron från en plantering i en pallkrage tillsammans med samordnaren Caroline Nilsson.
Ingrid Rubank smakar ett smultron från en plantering i en pallkrage tillsammans med samordnaren Caroline Nilsson.

Genom det regnvåta gräset slingrar sig asfalterade gångar till de olika sittytorna. Samordnaren Caroline Nilsson berättar att anhöriga ofta kommer med en fikakorg och sätter sig ute.

— Den är så pass stor så man kan vara flera sällskap samtidigt, säger hon.

Aktiviteter som kan göras inne gör de också ute, som bollträning och eftermiddagsfika. Många i personalen engagerar sig för trädgården, berättar Caroline Nilsson. Personalen jobbar aktivt med utevistelse och de boende tillfrågas dagligen om de vill komma utomhus, då vissa behöver hjälp. Vissa har heller inte haft möjlighet att komma ut förrän de flyttade hit.

— Det är folk som inte varit ute på länge som faktiskt går ut nu, det är jättekul att se.

Fakta: Avhandling om särskilda boendens utemiljö

Avhandlingen ”Utemiljöer vid särskilda boenden: Behov, önskemål och tillgång för äldre personer och personal" består av fyra studier och disputerades i juni i år. En studie består av tolv intervjuer med äldre personer på tre särskilda boenden. Den andra är intervjuer med fokusgrupper med elva personal på samma särskilda boenden. I den tredje utvecklades en matris och manual för att kartlägga utemiljöerna. Den fjärde kartlade landets 2 036 särskilda boenden med hjälp av matrisen och manualen.

Kartläggningen visar att 62,3 procent av boendena har låg tillgång till balkonger, uteplatser eller uterum. Samtidigt har endast 54,4 procent en egen trädgård. 41,5 procent delar med andra, såsom förskolor, och 4,1 procent har ingen. Endast 13,3 procent har tillgång till ett torg på 300 meters radie.

I en annan studie inom det större forskningsprojektet OUT-FIT har ett förslag på en nationell strategi tagits fram om tillgången till utemiljö och utevistelse för äldre personer vid särskilda boenden.

Källor: Göteborgs universitet, avhandlingen ”Utemiljöer vid särskilda boenden: Behov, önskemål och tillgång för äldre personer och personal"

Kommentarer

Annons
Annons
Annons