USA och Europa ska tillsammans stå för säkerhetsgarantierna för Ukraina, är beskedet efter måndagens toppmöte i Vita huset. Frågan är på hur pass lösa boliner löftet om säkerhetsgarantierna hänger – och vad de exakt innebär.
Trump vidhåller att Ukraina inte kommer att kunna gå med i Nato. Utan Natomedlemskap kan Ukraina heller inte förlita sig på tryggheten i artikel fem som Nato-allierade omfattas av och som innebär att alla länder gemensamt har ett ansvar att bidra till att försvara Natos medlemsländer.
Stark ukrainsk armé
Olika länder har också olika förutsättningar att i skarpt läge göra verklighet av utlovade säkerhetsgarantier till Ukraina, konstaterar Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
— I Frankrike är den exekutiva makten hos presidenten väldigt stor, så de skulle snabbt kunna besluta om att sända marktrupper till Ukraina. I Tyskland och Sverige krävs däremot förankring för sådana beslut i riksdagen, säger han.
Precis som under pandemin kan regeringen, via riksdagen, ges utökad makt genom en utfästelse. Detta så att det i ett avgörande läge snabbt kan gå att skala upp exempelvis marktrupper utan att invänta riksdagsbeslut. För att säkerhetsgarantierna till Ukraina ska bli robusta krävs sådana utfästelser i EU-länderna, enligt Kjell Engelbrekt.
Har Sverige bäddat för en sådan process?
— Nej. Men Sverige hör till de länder som är beredda att göra dessa åtaganden. Eftersom det finns ett starkt politiskt stöd för Ukraina tror jag inte att det är svårt att få igenom detta.
Krävs eldupphör
De utlovade säkerhetsgarantierna för Ukraina kan enligt Engelbrekt samordnas redan i höst och, när det gäller vissa länder, en bit in på nästa år. Som Friedrich Merz och Emmanuel Macron redan framhållit krävs dock ett eldupphör i Rysslands krig mot Ukraina som en del av denna process.
— Man vill inte att krig ska pågå under de veckor som krävs för att få dessa utfästelser på plats. Då kan hela fredsprocessen bryta samman, säger Kjell Engelbrekt.
