Kriminalvården har varnat för att man inte hinner förbereda sig om förändringen påbörjas redan 1 januari 2026.
Men i ett lagförslag som regeringen ska besluta om på torsdagen står man fast vid sin tidplan, meddelar justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid en pressträff med företrädare för SD, KD och L.
— Behovet av att skydda samhället mot farliga personer har ökat, säger SD:s rättspolitiska talesperson Katja Nyberg.
— Det är även viktigt för straffsystemets trovärdighet att den absolut största delen av strafftiden avtjänas på anstalt.
Lagrådsremissen innebär att den som döms till fängelse måste avtjäna minst tre fjärdedelar av tiden på anstalt innan villkorlig frigivning kan beviljas. I dag är det två tredjedelar som gäller.
Den nya regeln för villkorlig frigivning ska gälla alla fängelsestraff, men införs stegvis och omfattar till en början fängelsestraff på minst sex år.
Återfallsrisk
Förslaget innebär också att den villkorliga frigivningen skjuts upp för den som avtjänar ett längre straff för ett grovt våldsbrott eller för organiserad brottslighet, om det finns en konkret risk för återfall i allvarlig brottslighet.
— En del utfall av dagens regler har varit svåra att uthärda, exempelvis när serievåldtäktsmän har släppts ut i förtid utan att Kriminalvården ens haft en möjlighet att väga in återfallsrisken i sina avvägningar, säger Strömmer.
Det ska även bli lättare att skjuta upp villkorlig frigivning om den intagne missköter sig på anstalten, enligt förslaget.
Kriminalvården avrådde
Kriminalvården har bland annat pekat på att man inte hinner få fram ett systemstöd till 1 januari för att räkna ut när frigivning ska ske med de nya reglerna. Myndigheten har vidare avrått helt från att avskaffa dagens två tredjedelsfrigivning. Skälen är flera, men ett är oklarhet kring hur många fler fängelseplatser som kommer att behövas.
Även regeringens egen utredare har avrått från att avskaffa två tredjedelsfrigivningen.
Gunnar Strömmer säger att man möter berättigade frågor från Kriminalvården genom att att genomföra stora delar av reformen stegvis.
— Och själva effekten inträder ju i slutet av straffet, det kommer inte omedelbart utan gradvis över tid.
Skärpningen av den villkorliga frigivningen gäller domar på minst sex år som vinner laga kraft efter 1 januari.
.jpg)
