Totalt ökar medlen till det civila försvaret från 8,5 miljarder kronor i år till 12,9 miljarder kronor 2026, framgår på en pressträff med Tidöpartierna.
Av dessa är tre miljarder nya, utöver den trappa som sedan tidigare är beslutad att det civila försvaret ska växa med.
Under 2027 och 2028 planeras ytterligare förstärkningar.
— När den här regeringen tillträdde låg anslaget till det civila försvaret på 2,7 miljarder kronor, säger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
— Medlen till det civila försvaret under den här tidsperioden (2022-2028) kommer att sjufaldigas. Vi kommer alltså upp i en nivå på nästan 20 miljarder kronor till 2028.
Sjukvårdslager
Av de nya pengarna läggs merparten, cirka 1,3 miljarder, på satsningar för att öka beredskapen inom hälsa, vård och omsorg. Det kan till exempel handla om bättre lagerhållning av sjukvårdsprodukter, enligt Matheus Enholm från Sverigedemokraterna.
Resten fördelas på satsningar inom bland annat kommuner och regioner, livsmedels- och dricksvattenförsörjningen samt räddningstjänsten och skyddet av civilbefolkningen. En del av pengarna går till krislager för livsmedel.
— Sverige har varit naivt, att vi monterat ner den civila beredskapslagringen av livsmedel runt millenieskiftet får vi nu betala ett högt pris för, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
Partierna överens
I Sverige är alla riksdagspartier sedan tidigare överens om att låna pengar för att rusta upp det civila försvaret. Det rör sig om en låneram på upp till 50 miljarder.
Av de cirka 12 nya miljarder som nu ska satsas fram till 2028 kommer 7 miljarder från låneramen medan 5 miljarder tas från reformutrymmet i budgeten, enligt Bohlin.
Nato har sagt att länderna ska lägga 5 procent av bnp på försvaret senast 2035, varav 3,5 är rent militärt och 1,5 procent är försvarsrelaterade satsningar, där bland annat civilt försvar och viss infrastruktur ingår. När Sverige når 1,5-procentsmålet är oklart.
— Det är inte fullt ut definierat vad som kan räknas in där, säger Bohlin.
