I slutet av 2023 dödförklarades en 36-årig trebarnspappa av Skatteverket. Plötsligt kunde han inte längre logga in med sitt BankID. Alla försök att betala räkningar slogs tillbaka.
Till slut riktade han blicken mot folkbokföringen, och chockades över vad han fann: Skatteverket hade registrerat honom som död.
Dödförklarad av Skatteverket – vill ha 20 000 kronor
En man från Blekinge upptäckte i november 2023 att Skatteverket felaktigt hade registrerat honom som död. Enligt rapporter lades ett dödsbevis fram som visade sig vara förfalskat, och läkarpersonen som undertecknat dokumentet existerade inte, rapporterar Dagens Nyheter.
Under perioden han officiellt var dödförklarad kunde han inte använda varken BankID och betala räkningar – en större del av hans vardag låg nere.
Efter att myndigheterna rättat till misstaget stämde 36-åringen staten och begär nu 20 000 kronor i skadestånd för problemen och skador misstaget orsakat, enligt Aftonbladet.
– Det påverkade mig väldigt mycket första året. Att vara utan BankID i sex veckor och att inte kunna betala räkningar eller någonting. Det ställde till det väldigt mycket för mig, säger han till Aftonbladet.
Ännu vid skrivande stund hösten 2025 behandlas ärendet i Stockholms tingsrätt. Juristerna hoppas att domen ska tvinga staten att skärpa sina rutiner kring dödsbevis och folkbokföring, som Omni rapporterar om.
Vad gäller vid felaktig dödförklaring?
I Sverige regleras dödförklaring i Lag (2005:130) om dödförklaring. Den lagen gäller normalt sett när någon är försvunnen och att det finns skäl att anta att personen är död. Men den används inte när en levande person dödförklaras.
Enligt lagen kan dödförklaring ske:
- Omedelbart, om det är klart att personen är död.
- Senast ett år efter försvinnandet, om det inte finns bevis för att personen kan dyka upp levande.
- I undantagsfall, som en stor olycka eller naturkatastrof, kan dödförklaring ske om det är mycket sannolikt att personen har dött.
- När den felaktiga dödförklaringen upphävs.
Om det visar sig att den som dödförklaras faktiskt lever, ska Skatteverket ta bort beslutet:
- Eventuella tillgångar som har tagits ska återlämnas.
- Om någon har fått egendom som tillhör den dödförklarade, ska det betalas tillbaka.
- Ränteersättning kan utgå för tid efter att mottagare fått kännedom om bättre sätt.
Flera fall i Sverige som dödförklarats
Man kanske tror att 36-åringen är den enda i Sverige som har felaktigt dödförklarats, men faktum är att det finns en del. Ett exempel är en kvinna i Göteborg, som fick 20 000 kronor i skadestånd efter att ha blivit felaktigt registrerad som avliden, vilket SVT rapporterade om 2021.
I ett annat fall fick en 16-åring 10 000 kronor för en period då han, felaktigt, klassades som död. Det rapporterade Aftonbladet 2012.
Men det finns även fall där den drabbade i fråga, inte beviljats skadestånd. Ett exempel i Vallentuna avslog man ersättning då man inte ansåg att Skatteverket hade gjort något fel.
De tyckte då att felet låg hos sjukhuset som utfärdat dödsbeviset, vilket Mitt i rapporterade om i fjol.
