I dag avslöjar Kungliga Vetenskapsakademien vem eller vilka som får ta emot årets Nobelpris i kemi. Som vanligt i Nobelsammanhang har det gissats och spekulerats om vem eller vilka som kommer att äras.
Det kan mycket väl bli trion Clifford Brangwynne (USA), Anthony Hyman (Tyskland) och Michael Rosen (USA), bedömer analysföretaget Clarivate.
Trions arbete handlar om hur kroppens celler kan ställa om snabbt. De har visat hur specifika proteiner och andra molekyler kan kondenseras till droppar – ungefär som oljedroppar i vatten – på olika ställen i cellen för att arbeta effektivt tillsammans utan omslutande membran. På det sättet kan cellen lokalisera kemiska reaktioner till rätt plats och reagera snabbt på signaler. Detta är viktigt för att till exempel aktivera immunförsvaret vid en virusinfektion. Upptäckten kan också hjälpa till att förklara vad som orsakar sjukdomar som ALS och Alzheimers.
Byggställningar
Ett namn som nämnts både i år och tidigare är Omar M Yaghi, professor vid amerikanska UC Berkely och en pionjär inom nätverkskemi, eller retikulär kemi.
Principen är att länka ihop metalljoner med organiska molekyler till ett slags byggställningar – metallorganiska ramverk, eller MOF:ar. Dessa MOF:ar bildar porösa material som kan fånga upp eller separera olika ämnen och därför har stor potential. De skulle till exempel kunna utvinna vatten ur ökenluft, fånga upp koldioxid i luften eller lagra vätgas.
Framtidens batterier
En annan tänkbar kemipristagare är franske Jean-Marie Tarascon, vars forskning handlar om framtidens batterier. Forskare bakom litiumjonbatteriet fick Nobelpriset 2019, men Tarascons inriktning är dels förbättring av litiumjonbatterier, dels utveckling av billigare och mer tillgängliga natriumjonbatterier.
Ytterligare ett namn som lyfts är biokemisten Chi-Huey Wong, USA, som utvecklat metoder för att bygga sockermolekyler i laboratorium, till viktig hjälp vid medicin- och vaccinutveckling.
.jpg)