Tidigare i veckan presenterades nya förslag på hur polisen ska få använda provokativa åtgärder i svårutredda fall. Enligt regeringens utredare Stefan Johansson skulle den nya lagen ge polisen rätt att använda sig av provokativa åtgärder som kan leda till att någon begår ett brott.
"Syftet med en provokation är att få fram bevisning för brottet", sade Johansson på pressträffen som ägde rum i måndags – "men man får inte skapa brottet."
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleDen nya polislagen skickas nu ut på remiss. Utredningen bedömer att lagstiftningen kan börja gälla den 1 mars 2027, om remiss, beredning och riksdagsbehandling går enligt plan.
Poliser och brottsprovokation - detta gäller i dag
- Polisens rätt till brottsprovokation är inte lagreglerad i dagsläget. Ramarna kommer från praxis från svenska domstolar, Europakonventionen och riktlinjer från Åklagarmyndigheten.
- Regeringen har tidigare betonat att det inte finns ett generellt förbud mot vare sig ”ren” brottsprovokation eller bevisprovokation. Men en för långtgående provokation bedöms däremot kunna kränka rätten till en rättvis rättegång (Europakonventionens artikel 6).
- När får metoden användas av polis i dag? Bara i pågående förundersökning och efter beslut av åklagare. Brottsprovokation är i regel bara tillåtet vid allvarlig brottslighet med högt straffvärde.
- Om det kan styrkas att otillåten brottsprovokation har ägt rum kan åtalet ogillas, då rätten till en rättvis rättegång har undergrävts. Bevis kan även underkännas eller ges lågt bevisvärde.
Källa: Åklagarmyndigheten & Lagen.nu
Nya polislagen i 4 punkter – det kan gälla från 2027
Punkt 1: Ny lag om särskilda provokativa åtgärder.
Brottsprovokation ska tillåtas, men bara inom ramen för förundersökningar, det vill säga när det redan finns skäl att anta att ett brott har begåtts. Det ska även bedömas vara av "synnerlig vikt för utredningen". Som huvudregel krävs att brottet har minimistraff på fängelse i ett år, men när åtgärden används för att identifiera en okänd gärningsperson ska tröskeln vara högre.
AI-skapade barnpornografiska bilder
Punkt 2: Polisen ska få framställa och dela fiktiva barnpornografiska bilder.
I vissa barnsexbrottsutredningar ska polisen få framställa och dela fiktiva bilder som föreställer barn, som del av en provokativ åtgärd. Syftet kan till exempel vara att ta sig in i slutna pedofilringar där grovt material sprids, och där man kan behöva dela bilder för att själv släppas in. Enligt regeringens utredare Stefan Johansson är detta en möjlighet som redan finns i Norge och Danmark.
– Polisen ska kunna använda det här för att lokalisera den som står bakom och därigenom kunna ingripa och stoppa brottsligheten, sade Johansson på regeringens pressträff tidigare i veckan.
Polisen ska få utge sig för att vara ett barn, exempelvis för att ta reda på vem som försöker begå sexualbrott mot barn på nätet. De får däremot inte ta fram fiktiva bilder som föreställer övergrepp – och det måste vara helt klart att bilderna varken föreställer eller kommer från verkliga barn.
"Spöknummerskyltar" i trafiken
Punkt 3: Polisen ska få framföra fordon med fiktiva fordonsuppgifter.
Regeringens utredning föreslår att det ska tas fram en särskild ordning för fiktiva fordonsuppgifter i register för vägtrafik och folkbokföring. Syftet är att polisens, och andra myndigheter, ska kunna dölja sina spaningsfordon.
Brottsprovokation mot barn under 15
Punkt 4: Polisen ska få agera brottsprovocerande mot minderåriga gärningspersoner.
Detta ska bara tillåtas vid mycket allvarliga brott där minimistraffet är minst fyra års fängelse, enligt Regeringskansliet. För misstänkta gärningspersoner mellan åldrarna 15-17 år gäller samma ramar som för vuxna.
