Den dystra tonen vid mötet i Belém i Brasilien markerades genom en kraftig varning från FN-chefen Guterres som konstaterar att världens länder inte kommer att nå det så kallade 1,5-gradersmålet. Guterres säger att misslyckandet innebär att ”miljarder människor utsätts för omständigheter som det inte går att leva med”.
Mötets värd, Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva, säger att ansvaret ligger hos var och en av världens ledare att uppnå klimatmålen:
— Klimaträttvisa är direkt kopplat till att bekämpa hungersnöd och fattigdom, rasism och ojämlikhet.
Inför mötet har FN:s väderorgan WMO målat upp en bister verklighet: Det är omöjligt att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader.
Så sent som i mars uttryckte FN:s och WMO:s toppar fortfarande hopp om att det skulle gå att hålla den långsiktiga globala uppvärmningen under 1,5 grader, jämfört med förindustriell nivå, som är en ambition enligt 2015 års Parisavtal.

Bara ett halvår senare, inför årets klimattoppmöte, är tonen delvis en annan. Kombinationen av rekordhöga temperaturer och rekordhöga växthusgasutsläpp förra året gör det "praktiskt taget omöjligt att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 garder inom de närmaste åren utan att tillfälligt överskrida detta mål", enligt WMO:s generalsekreterare Celeste Saulo.
Hoppet står till framtidsteknik
Målet är nu i stället att hålla denna period så kort som möjligt, och innan århundradets slut ha fått bort så pass mycket koldioxid ur atmosfären att temperaturen återigen sjunker ner under 1,5. Det är teknik som inte finns i dag, åtminstone inte i någon större skala.
— Det krävs en omfattande infrastruktur och det är väldigt stora mängder det handlar om. Det måste hanteras och arbetas med under mycket lång tid framöver, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
WMO:s budskap till delegaterna som samlas för klimattoppmötet i brasilianska Belém är att länderna snabbt behöver få ned utsläppen.
Kjellström betonar att det är viktigt att man inte ger upp eller börjar prata om 2,0 som nästa steg, utan snarare att hålla uppvärmningen under 1,6, eftersom varje tiondels ökning har betydelse.
— Världen kommer ju inte att gå under bara för att ökningen går över 1,5, det är inte det det handlar om. Men alla de här effekterna vi ser blir gradvis värre och värre.
Skydd eller utsläppsminskning?
För vissa ö-nationer, som riskerar att försvinna under stigande havsnivåer när polarisarna och glaciärerna smälter, kan beskedet ge ytterligare argument i förhandlingarna. Men vissa länder kan också känna sig tvingade att lägga sina resurser på att anpassa sig efter ett förändrat klimat, snarare än att försöka få ned utsläppen, tror han.
— Det blir en del i förhandlingarna, att ”varför ska vi lägga pengar på att minska våra utsläpp när det är västvärlden som orsakat de stora utsläppen, och vi behöver skydda oss mot de här framtida förändringarna?”, säger han.




