
Amazonas regnskog är drygt femton gånger Sveriges yta. I dess nordöstra kant finns brasilianska Belém, som står värd för årets klimattoppmöte, just för att sätta fokus på den omgivande regnskogen.
— Det finns många saker som gör Amazonas speciellt. Det som jag tror att de flesta är medvetna om är den stora mångfalden av arter. 13 procent av de landlevande djur som upptäckts på Jorden finns i Amazonas, säger Marielos Peña-Claros, ordförande i forskningsorganet Science Panel for the Amazon och skogsprofessor vid universitetet i nederländska Wageningen.

Påverkar vädret
Amazonas enorma yta påverkar också vädret långt utanför skogens gränser, och regn som faller i amerikanska Texas och Uruguay har ofta sitt ursprung här.
— De här flygande floderna, som de kallas, sträcker sig hela vägen till Anderna och spelar en väldigt viktig roll för vattentillförseln till städer där, säger Peña-Claros och berättar att 93 procent av det som blir dricksvatten i jättestaden Bogotá har sitt ursprung i Amazonas.
När de här fuktströmmarna har rubbats har det lett till ransoneringar i Colombia – och strömavbrott i Ecuador, som använder sig av vattenkraft.

Men Amazonas är inte bara en regional angelägenhet. Regnskogen lagrar enorma mängder kol och tar fortfarande upp koldioxid via fotosyntesen. Men när skogen brinner eller avverkas kan det bli tvärtom.
— Tidigare har Amazonas alltid varit en kolsänka, men nu ser vi exempel att det finns delar där den släpper ut mer koldioxid än vad den lagrar, säger Peña-Claros.

Flera hot
Regnskogen står inför flera hot. Klimatförändringarna har lett till att temperaturen ökat, liksom längden på torrsäsongen. 2023 dog hundratals Amazondelfiner, där torkan pekades ut som bov. 2024 ledde tiotusentals bränder i regnskogen till att ett område större än Värmland eldhärjades.
— Man ser också att träden växer långsammare och det verkar som att dödligheten ökar.

Även om situationen är allvarlig för Amazonas finns också ljusglimtar. Avskogningen i Brasilien och Colombia har minskat och Brasiliens utvecklingsbank meddelade förra året målet om att återställa sex miljoner hektar fram till 2030 – en satsning på tio miljarder dollar.
— Det har skapat ett momentum och du ser fler och fler exempel på skogsrestaurering i Amazonas, säger Marielos Peña-Claros.




