Nyheter24
Annons

Sjukskrivna läkaren Emelie: Jag tappade det

Publicerad: 15 nov. 2025, kl. 06:15
Stressen gjorde att läkaren "Emelie" inte kände igen sig själv. Foto: Claudio Bresciani/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

En färsk studie av Läkarförbundet visar att antalet läkare som upplever att de fullt ut hinner med det direkta patientarbetet – till exempel undersökning och diagnosticering – har sjunkit från 38 till 22 procent på tre år. 6,5 procent av läkarna har symtom som visar på utmattning.

En studie från Karolinska institutet vittnar också om att sjuksköterskor hade 61 procents ökad risk för självmord jämfört med icke-vårdpersonal. Läkare hade 57 procents högre risk.

Kvinnliga läkare hör till de som upplever situationen som värst. De är ofta specialiserade inom områden med långvarig mental belastning, till exempel inom primärvården där läkare följer patienter under längre tid.

”Tappade det”

Emelie är 25 år när hon kliver in som stafettläkare på en vårdcentral i Mellansverige. På förmiddagen, sin första dag, träffar hon 15 patienter. Varje patient ska undersökas i en kvart.

Annons

— Och så undrade mina kollegor varför jag inte kom och fikade.

Emelies första förmiddag med patienter blir till flera. Hennes roll skiljer sig från kollegornas. Hon får mycket ansvar, för att hon visar att hon klarar av det, tror hon själv. Ibland hinner hon inte äta lunch eller gå på toaletten, berättar hon.

Med tiden blir hon dämpad. Irritationen stiger och hon blir snäsigare.

— Sakta men säkert får man ett annat ansikte. Du känner inte igen dig själv.

Efter sin ST-tjänstgöring blir hon uppsagd. Då rinner bägaren över och hon blir sjukskriven.

— Jag tappade det helt, jag kunde inte hålla masken inför patienterna.

Man har ett eget ansvar, påpekar Emelie, att säga till om man inte hinner med. Men man behöver också vara på det klara med sina egna rättigheter.

”Bra på att hålla masken”

I dag är Emelie i 30-årsåldern. Hon har varit sjukskriven i en och en halv månad och mår lite bättre. Hon vill tillbaka till läkaryrket, men inte till en vårdcentral.

Cheferna behöver bli bättre på att fånga upp signalerna på att personalen mår dåligt, tror hon. För henne fanns tecknen där innan sjukskrivningen.

— Det hade nog hänt förr eller senare även om jag hade fortsatt. Men man vet inte, man är bra på att hålla masken, tills den dagen man inte är det längre.

”Emelie” heter egentligen något annat.

Fakta: Vårdpersonal mår dåligt

Läkares administrativa uppgifter har ökat. Ekonomiska kriser har gjort att organisationerna smalnats av och arbetsuppgifterna per person ökar. Nya, digitala lösningar implementeras på ett sätt som gör att de blir ett hinder snarare än en hjälp, enligt Emma Brulin, docent i arbetsmedicin vid Karolinska institutet.

Arbetsbelastningen kan bero på hur den enskilda vårdcentralens verksamhet finansieras. Får man betalt per patient kan det finnas ett incitament att klämma in så många patienter som möjligt – inte sällan är det fallet i privata verksamheter. Chefer har ett stort ansvar för arbetsmiljön – men behöver också få tillräckligt med stöd, enligt Emma Brulin.

Karolinska institutets data från 2025 visar att 6, 5 procent av läkarna har symtom på utmattning som mest troligt skulle klassas som utmattningssyndrom vid en klinisk bedömning. 10 procent är i riskfas.

Forskning visar att stigma kopplat till dåligt mående stoppar läkare från att söka hjälp i tid.

Enligt Läkarförbundet har antalet läkare som upplever att de fullt ut hinner med det direkta patientarbetet sjunkit från 38 till 22 procent mellan år 2022 och 2025.

Källa: Emma Brulin (Karolinska institutet), Läkarförbundet.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons