SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) publicerar vart femte år en uppdaterad rödlista över enskilda arters risk att dö ut i Sverige.
Nästa uppdatering publiceras i vår, men redan i somras kom en preliminär lista där bland annat älg och iller fanns med som rödlistade arter.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleNyligen kom också den preliminära listan över fåglar – där både fjäll- och tornuggla föreslås få klassningen nationellt utdöd. De senaste kända häckningarna för arterna är från 2015 respektive 2003.
Samtidigt är både pärluggla och hökuggla nya på rödlistan.
— Det är ett litet överraskande utfall att det ser dåligt ut för så många av ugglorna, säger Mikael Svensson, som är biolog på SLU Artdatabanken.
— Det går ju dåligt även för till exempel pärluggla, så det är ju något som händer nattetid kan man säga.
”Kraschat” system
När det gäller just fjällugglan – som blivit känd inte minst tack vare ugglan Hedwig i Harry Potter-filmerna – är det tillgången till smågnagare som verkar vara problemet.
— Man har ju tidigare pratat om lämmelår, med gnagartoppar i fjällen ungefär vart fjärde år. Men det systemet har ju kraschat sedan tidigt 1980-tal, säger Mikael Svensson.
— Det har påverkat fjällugglan och andra rovfåglar i fjällen jättemycket.
Vad gnagarbristen i sin tur beror på är inte helt klarlagt, men klimatförändringarna tros vara en viktig faktor.
— Gnagarna är beroende av ett stabilt snötäcke, som de kan bygga gångsystem under. Men om snön omväxlande smälter och fryser till blir det bara isbark på marken.
Två däggdjur
På SLU:s förra rödlista fanns drygt 200 arter som klassades som nationellt utdöda. Det handlar till stor del om olika insekter, samt kärlväxter, mossor och lavar.
Det finns dock också två däggdjur på listan – vildren och svartråtta – samt åtta andra fågelarter sedan tidigare.
Att en art är nationellt utdöd innebär dock inte att den är försvunnen globalt, poängterar Mikael Svensson.
— Nej, det finns ju till exempel fjällugglor kvar i Norge, även om det är jättedåligt läge där också, säger han.
