När Afsluitdijk stod färdig 1932 var det en manifestation av nederländsk ingenjörskonst. Den enorma vallen sträcker sig rakt ut i vattnet och skär av Nordsjön. Det som tidigare var en havsvik blev i stället färskvattensjön Ijsselmeer.
I mitten av fördämningen går motorvägen A7 som förbinder provinserna Noord-Holland och Friesland, och genom slussystemen passerar dagligen fartyg.
Missa inget viktigt, följ oss på Google
Högre och starkare
Men mot framtidens klimat räcker inte 1900-talsteknik. När havsnivån höjs och ovädren blir värre håller trotjänaren inte måttet.
— Vallen behöver vara högre och mer motståndskraftig mot vågor. Vi har sett de senaste årtiondena att vågarna blir lite högre, att havsnivån stiger, så vi var tvungna att vidta åtgäder, säger Peter Jansen vid Rijkswaterstaat, som ansvarar för att skydda Nederländerna mot vattnets makter.
Dessutom ökar även vattentrycket inifrån – en gren från floden Rhen rinner ut i sjön. Regleringen sker normalt med dammluckor vid lågvatten. Men sjön behöver kunna kontrolleras även när havsnivån är hög.
År 2019 påbörjades renoveringen av Afsluitdijk, till en kostnad av ungefär en miljard euro. Extra dammluckor och sex nyinstallerade stora pumpar har precis byggts, med en gemensam kapacitet på 235 kubikmeter vatten per sekund.
— Om alla är i gång samtidigt är det tillräckligt för att minska vattennivån i sjön med två centimeter per dygn. I vintras var det en översvämning, där pumparna hade kunnat vara till hjälp, säger Thessa Popma, som är besökskoordinator för projektet.
Inte ens till 2050
Själva vallen mot havet har höjts två meter, och täckts med 75 000 specialutformade betongblock som väger flera ton styck. De ska stå emot en superstorm där havsnivån pressar vallen, samtidigt som höga vågor slår in över den.
Afsluitdijk är bara ett av många projekt som Nederländerna genomför för att möta de stigande havsnivåerna. Ändå är jätterenoveringen kortsiktig. Från 2050 och framåt behöver nya åtgärder vidtas.
— Vi gjorde planerna utifrån klimatprojektioner från 2010. De har redan förändrats. Så nu tänker vi att det vi bygger nu kanske inte ens är tillräckligt för 2050, säger Peter Jansen.
.jpg)