Rapporten visar att nästan 300 000 av Sveriges kommunalt och regionalt anställda föddes i andra länder.
Andelen utrikes födda månadsavlönade medarbetare i kommunerna ökade från 13 till 22 procent åren 2014–2024. I regionerna ökade andelen från 14 till 20 procent samma period.
Missa inget viktigt, följ oss på Google— Det är allt fler utrikes födda som har sökt sig dit och därför blivit allt viktigare för kompetensförsörjningen i välfärden, säger Bodil Umegård, chef för SKR:s data- och analyssektion.
Många av dem har kommit till Sverige någon gång de senaste tio åren.
Över hälften av alla vårdbiträden, 53 procent, är födda utanför Sverige. Bland undersköterskor är det 37 procent, tandläkare 46 procent och läkare med specialistkompetens 37 procent.
Demografiska utmaningar
Blickar man framåt finns det vissa demografiska utmaningar för välfärden, inte minst då barnafödandet över tid har minskat.
Antalet personer i arbetsför ålder (20–66) ökade förvisso med 500 000 de tio föregående åren, men:
— Ökningen bestod av utrikes födda. Tittar man bara på de inrikes födda var det ingen ökning, säger Bodil Umegård.
Sveriges mer restriktiva migrationspolitik riskerar därför att påverka kompetensförsörjningen i välfärden.
— Man kan bara konstatera att det kommer betydligt färre från andra länder till Sverige framöver, vilket gör att det också kan bli svårare att rekrytera medarbetare till välfärden, säger Umegård.
”Mer öppna”
Enligt SKR visar undersökningar att unga utrikes födda är mer öppna för att arbeta inom välfärden. Det märks på utbildningarna.
De senaste tio åren har andelen utrikes födda nybörjare på sjuksköterskeprogrammet ökat från 10 till 28 procent. På tandläkarprogrammet var ökningen 20 till 57 procent.
— Vi ser att gruppen utrikes födda är mer öppna, de stänger inte dörren helt för något yrke. Särskilt när det gäller intresset för jobb inom vård och omsorg.
