Trygghet, trivsel och ansvar i vardagen är frågor som berör många, oavsett var man bor i landet. Under senare år har olika former av lokalt samarbete vuxit fram för att skapa bättre miljöer i bostadsområden och stadskärnor.
Nu ligger ett nytt lagförslag framme på bordet, ett lagförslag som ska göra det möjligt för fastighetsägare att tillsammans betala för åtgärder som gör bostadsområdet tryggare och mer trivsamt.
Klicka här för att följa oss på Google
Ny lag i bostadsområden föreslås
Regeringen har beslutat att gå vidare med en lagrådsremiss som innehåller förslag om en helt ny avgift för områdessamverkan. Syftet är att stärka det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i bostadsområden samt öka områdets attraktivitet och gynna det lokala näringslivet.
Den nya lagen ska i så fall göra det möjligt för aktörer som bedriver områddessamverkan att, under vissa förutsättningar, ta ut en avgift från fastighetsägare som har nytta av arbetet. Tanken är att fler ska bidra till gemensamma insatser, istället för att ansvaret faller på ett fåtal.
"I dag upplever många otrygghet i sitt eget bostadsområde"
Enligt regeringen är områdessamverkan viktigt för att förebygga brott och skapa trygghet där svenskar bor och rör sig omkring.
– I dag upplever många otrygghet i sitt eget bostadsområde. Regeringen ser områdessamverkan som en viktig del i att skapa trygghet och förebygga brott. Trygga och välskötta områden uppstår inte av sig själva. Det krävs ansvar, samarbete och långsiktighet. Med den här föreslagna lagen ger vi lokala aktörer ett tydligt verktyg för att dela ansvaret och stärka tryggheten där människor bor och verkar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, i ett pressmeddelande.
Även migrationsminister Johan Forssell framhåller att trygghetsfrågan är en del av en bredare politisk omläggning, där fokuset ligger på att motverka utanförskap och stärka framtidstro i bostadsområden.
Avgiften är frivillig – men reglerad
Att starta en områdessamverkan är frivilligt. Men om en områdessamverkan väl godkänns kan en avgift tas ut av berörda fastighetsägare enligt de villkor som lagen ställer, bland annat efter kommunens prövning och stöd från en kvalificerad majoritet.
Redan fungerande samarbeten påverkas inte, annat än att de kan välja att använda lagen för att få rätt att ta ut en avgift.
LÄS MER: Så mycket höjs VA-taxan 2026
Småhus påverkas inte
En viktig begränsning i förslaget är att fastigheter som endast består av en-eller tvåbostadshus, samt tillhörande komplementbyggnader, inte ska omfattas av någon skyldighet att betala avgiften. Det innebär att avgiften främst kan bli aktuell för flebostadshus eller andra fastigheter inom ett avgränsat område.
Hur fungerar avgiften?
Förslaget innebär inte att kommuner automatiskt får införa en ny obligatorisk avgift. Däremot öppnas en möjlighet för kommunen att, i undantagsfall, ta ut en avgift om det finns ett mycket stort behov av områdessamverkan som inte tillgodoses av någon annan aktör. Då ska samma villkor gälla som för exempelvis en fastighetsägarförening.
Källa: Regeringen
Vad och vilka påverkas av förslaget?
Enligt förslaget kan det omfatta en rad olika områden. Dels förbättrad belysning, ökad bevakning, bättre skötsel av utemiljöer eller satsningar på gesatlning. Även aktiviteter och evenemang som stärker gemenskapen i ett område. Regeringen betonar att lagen inte styr hur samarbetet ska organiseras och att det inte finns några krav på att ingå i en förening.
Avgiften riktas formellt mot berörda fastighetsägare och ska enligt regeringen fördelas mellan dem som anses ha nytta av arbetet, efter kommunens prövning och med krav på stöd från en kvalificerad majoritet av fastighetsägarna.
För vanliga privatpersoner kan det därför bli en indirekt plånboksfråga: även om det är fastighetsägaren som betalar, skulle kostnaden i praktiken kunna påverka även hyror eller månadsavgifter i flerbostadshus, medan villaägare i en- och tvåbostadshus enligt förslaget undantas från betalningsskyldighet.
Kan träda i kraft sommaren 2026
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026. Lagrådsremissen bygger på en överenskommelse mellan Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Om förslaget går igenom kan det därmed bli möjligt för fler bostadsområden att långsiktigt finanisera gemensamma trygg- och trivselinsatser, med ett tydligare regelverk för hur kostnaderna delas.
