Syftet med arbetet som redovisas efter fyra år har varit att utröna om uppgifter i en uppmärksammad tv-dokumentär från 2020 innebar att slutsatserna från 1997 års haverirapport (JAIC) om Estonias förlisning behövde revideras. Dokumentären visade tidigare okända hål på Estonias skrov.
Svaret på den frågan är nej, enligt den estniska haverikommissionen (OJK), Statens haverikommission i Sverige (SHK) samt Olycksutredningscentralen i Finland (OTKES), som inte ser att det finns skäl att inleda ”en ny fullskalig säkerhetsutredning”.
Klicka här för att följa oss på GoogleKontakt med havsbotten
”Utifrån det omfattande material som har gåtts igenom, tillsammans med nya undersökningar och de intervjuer som har genomförts, kan det konstateras att Estonia sjönk på grund av att bogkonstruktionen kollapsade, och att de nya skadorna på styrbordssidan uppstod genom kontakt med havsbotten”, skriver utredarna i ett pressmeddelande.
Formen på skadorna på styrbordssidan stämmer väl överens med berggrunden intill, enligt utredarna. De uppger att de tidigare okända hålen inte var synliga på 90-talet, utan kunde avslöjas först senare på grund av vrakets förflyttning på botten.
Ny modellering
Resultaten från de nya undersökningarna, där man bland annat bärgade Estonias bogramp sommaren 2023, överensstämmer även med 1997 års rapport om vad det var som orsakade olyckan. Bogvisiret gav vika för kraften från vågorna vilket ledde till att rampen öppnades och att vatten kunde strömma in på bildäck, fastslår utredarna.
En uppdaterad modellering som genomförts stöder även den tidigare scenariot om hur olyckan gick till, där snabb vatteninträngning genom bogrampen ledde till att fartyget kantrade och sjönk, enligt utredningen.
Förlisningen berodde inte på en enskild orsak, utan var resultatet av ett komplext systemfel inom sjöfartsbranschen med flera samverkande brister, enligt Tauri Roosipuu vid OJK.
”Detta misslyckande blev på ett mycket nedslående sätt en väckarklocka för hela branschen, eftersom tillbud med bogvisir hade inträffat före olyckan, men kunskapen om dem spreds inte inom branschen”, säger Roosipuu.
