Utredningen är ett led i regeringens förändringar inom kriminalpolitiken, där barn som begår grova brott ska dömas till fängelse. Regeringen vill också sänka straffbarhetsåldern till 13 år – ett förslag som väckt massiv kritik från myndigheter, experter och organisationer.
Trots att förändringarna ännu inte beslutats politiskt förbereder Kriminalvården skolgång för barn från och med 1 juli nästa år.
Klicka här för att följa oss på GoogleEn av de centrala frågorna är om Kriminalvården ska få ge distans- och fjärrundervisning, det vill säga att eleverna sitter i fängelset och har digital kontakt med läraren utanför murarna. Pandemin visade att närundervisning – öga mot öga – är det bästa, men hybridlösningar kan bli nödvändigt för att göra utbildningen tillgänglig överallt, enligt regeringen.
En fjärdedel
Utredarens förslag är att fjärrundervisning ska få användas i ”begränsad utsträckning”, max 25 procent av den totala undervisningstiden. Fjärrundervisning ska inte ges i engelska, matematik, samhällskunskap, svenska eller svenska som andra språk.
För elever i den vanliga skolan får distansundervisning endast ske om det absolut inte går att få tag på en behörig lärare, eller om elevgruppen är väldigt liten.
Begränsat utbud
Utredaren konstaterar vidare att ungdomar i gymnasieåldern inte kan räkna med att få sin önskan om program tillgodosedd. ”Anstaltsmiljön innebär begränsningar i vad som kan erbjudas”, står det i promemorian. Vilka utbildningar som ska erbjudas bör Kriminalvården bestämma.
När det gäller barn och unga som sitter häktade behöver deras rätt till utbildning stärkas, skriver utredaren och föreslår att det utreds hur Kriminalvården kan få ett tydligt ansvar för detta.
