Trots att digerdöden – även kallad svarta döden eller stora döden – hade en dödlighet på upp till 60 procent i vissa regioner i medeltidens Europa, har orsakerna till varför den kom och spreds just då inte varit helt klarlagda.
Men en ny studie, publicerad i tidskriften Communications Earth & Environment, kopplar samman ett vulkanutbrott på en okänd plats i tropikerna runt 1345 med extremt kalla och blöta förhållanden i södra Europa som ledde till missväxt och hungersnöd.
Klicka här för att följa oss på GoogleMissväxten fick i sin tur de italienska stadsstaterna som Venedig och Genua att ingå vapenstillestånd med mongolerna i Gyllene horden för att 1347 importera stora mängder spannmål från området kring Svarta havet. Där hade pesten fått fäste ungefär ett decennium tidigare.
Infekterade med pest
Spannmålet kan ha räddat invånarna i Italien från svält, men tidpunkten tyder på att det förde med sig loppor infekterade med pesten.
— Den här teorin är egentligen inte helt ny, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, som själv varit involverad i studier som pekat på samma sak.
Tidigare studier har dock inte klarlagt hela kedjan, särskilt inte genom att jämföra hur ovanlig klimatextremen och missväxten var för sin tid och koppla den till den ökade spannmålsimporten från Svartahavsområdet till enskilda hamnstäder.
— Det nya är att de går igenom vilka städer som importerade mycket spannmål från Svartahavsområdet och de första beläggen för pestepidemi. Då ser man att de städer som importerar tenderar att få pesten först och de som inte importerar mycket, de får inte pesten förrän senare.
Hade nog nått Europa ändå
Ljungqvist beskriver ödesdiger tajming.
— Det är tajmingen på klimatextremen och missväxten, hade den skett 15 år tidigare med samma importboom hade ingen pest kommit. För då fanns inte pesten än i Svartahavsområdet.
Ljungqvist framhåller dock att digerdöden nog hade nått Europa förr eller senare, med eller utan missväxt, på grund av resande och handel.
— Men det kunde ha dröjt några år till och pesten kanske inte hade introducerats lika våldsamt, utan bara fått fäste på något håll och då är det möjligt rent spekulativt att den inte hade fått samma spridning i Europa eller mycket långsammare, om den bara hade introducerats på en plats.
