Personer med adhd löper en betydligt högre risk att dömas för brott än personer utan diagnosen. Det visar en ny omfattande studie från Örebro universitet, där forskarna också ser samma mönster hos släktingar till personer med adhd.
– Det tyder på att både genetiska och miljömässiga faktorer som delas inom familjen kan spela roll, säger Sofi Oskarsson, forskare i kriminologi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Klicka här för att följa oss på Google
Personer med adhd har högre sannolikhet att dömas för våldsbrott
Forskargruppen har analyserat data från över 1,5 miljoner svenskar födda mellan 1987 och 2002. Genom att koppla medicinska diagnoser till brottsregister har de kunnat jämföra risken för fällande domar hos individer och mellan olika typer av släktskap, som tvillingar, helsyskon, halvsyskon och kusiner.
Resultaten visar att personer med adhd har flera gånger högre sannolikhet att dömas för både våldsbrott och andra brottstyper. Även släktingar till personer med adhd uppvisar en förhöjd risk – trots att de själva inte har diagnosen. Sambanden är dessutom något starkare hos kvinnor än hos män.
Sofi Oskarsson menar att det kan finnas en förklaring i hur adhd upptäcks.
– Eftersom adhd ofta upptäcks senare hos kvinnor kan den högre risken betyda att de som väl får diagnosen ofta har en svårare symptombild, säger hon.
Familjen spelar stor roll – kan hjälpa minska risken för impulsiva beteenden
Studien beskrivs som den största hittills som undersöker hur adhd och kriminalitet hänger ihop inom familjer på flera nivåer. Forskarna betonar att resultaten understryker vikten av tidig upptäckt och behandling, särskilt i familjer där adhd redan förekommer. Enligt dem kan tidiga insatser minska risken för impulsiva och riskfyllda beteenden som i sin tur kan leda till kriminalitet.
– Ökad kunskap om vilken roll familjen spelar gör att sjukvården kan bli mer uppmärksam på adhd-symtom hos släktingar. Det kan hjälpa till att förebygga impulsiva och riskfyllda beteenden – och bryta mönster mellan generationer, säger Oskarsson.
Forskarna lyfter också att stödinsatser behöver anpassas efter kön, eftersom kvinnor med adhd ofta möter särskilda utmaningar som stigma och sen diagnos.
Studiens resultat även relevant internationellt
Studien är genomförd i Sverige, men forskarna menar att resultaten kan vara relevanta även internationellt. Den globala förekomsten av adhd ligger på liknande nivåer i många regioner, även om juridiska och kulturella faktorer påverkar hur diagnoser ställs och hur brott registreras.
.jpg)
