Flickor utgör numera en större andel av eleverna med omfattande skolfrånvaro än pojkar. Efter pandemin har utvecklingen accelererat, och enligt nya siffror från 27 kommuner är flickor nu i majoritet bland de elever som knappt sätter sin fot i skolan.
Föräldranätverket Rätten till utbildning har sammanställt statistik som visar att 55 procent av de drygt 7 000 grundskoleelever med mer än 50 procents frånvaro är flickor. Det går emot den traditionella bilden av ”hemmasittaren” som en pojke som isolerar sig framför datorn.
Klicka här för att följa oss på GoogleForskare betonar att problemet inte är nytt, men att det länge varit mindre synligt.
– De beter sig sällan utagerande, säger Svenny Kopp, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, till SVT.
Flickors svårigheter upptäcks senare
Bakom frånvaron finns ofta neuropsykiatriska diagnoser som autism och ADHD. Men hos flickor upptäcks dessa betydligt senare än hos pojkar, eftersom deras symtom ofta är mindre tydliga i klassrummet. De uppfattas som lugna, anpassningsbara och skötsamma, vilket gör att problemen inte fångas upp i tid.
Svenny Kopp beskriver hur bristen på kunskap länge varit ett hinder.
– Man har inte forskat på flickor. De beter sig sällan utagerande utan är ofta lugna och skötsamma i klassrummet, vilket gör att symtomen missas, säger hon.
”Det blir för mycket”
För många flickor blir skolmiljön överväldigande, både socialt och kognitivt. Kraven på relationer, socialt samspel och emotionell förståelse är ofta högre för flickor, menar Kopp. Det gör att de riskerar att dra sig undan när pressen blir för stor.
Kräver anpassningar i skolan
Enligt Kopp har minst 60 procent av personer med autism erfarenhet av mobbning, och flickor är särskilt utsatta. Hon menar att skolor måste bli bättre på att anpassa undervisningen och miljön för att flickor med neuropsykiatriska diagnoser ska kunna delta.
– Vill vi att flickor med autism och ADHD ska gå i skolan måste vi anpassa den. Annars kommer det inte att fungera.
