Allt fler kvinnor över 80 får bröstcancer, och en ny studie tyder på att antalet kommer att öka, rapporterar Aftonbladet.
Studien som publicerats i tidsskriften the Breast, som bygger på 200 000 kvinnor i Sverige, Danmark, Norge och Finland, visar att antalet kvinnor som får bröstcancer ökat sedan 2012. Särskilt bland äldre kvinnor.
– 2012 var det 318 av 100 000 kvinnor i gruppen 80 år och äldre som diagnostiserades med bröstcancer. 2022 var samma siffra 350 per 100 000 kvinnor, säger Irma Fredriksson, överläkare i bröstkirurgi och forskargruppsledare för den bröstkirurgiska forskargruppen vid Karolinska institutet, till tidningen.
Det innebär en ökning med drygt två procent om året. Enligt Fredriksson beror det på att vi idag lever längre och har lägre risk att dö i andra sjukdomar. Dessutom är övervikt vanligare, och hormonbehandlingar i klimakteriet kan påverka.

Eget ansvar
För äldre kvinnor är det särskilt viktigt att upptäcka sjukdomen tidigare, detta då det är svårare att klara av en intensiv behandling.
Trots det så slutar så kallad bröstcancerscreening, eller mammografi, vid 74 års ålder i Sverige.
– 65 procent av all bröstcancer som diagnostiseras upptäcks vid screening. Med ökande ålder ökar andelen, och sambandet förefaller linjärt. I åldrarna 70-74 är andelen 74 procent, och mycket talar för att screening i åldersgruppen 75-79 år skulle leda till tidigare diagnos för en majoritet av bröstcancerpatienterna, säger Irma Fredriksson till Aftonbladet.
Det gör att mycket av ansvaret hamnar på kvinnor att själva upptäcka cancern när de är över 74.
– Här finns också ett folkhälsoansvar och möjligen också hälsoekonomiska fördelar. När man inte har en allmän mammografi efter 74 år, ligger det väldigt mycket ansvar på patienten att undersöka sina egna bröst, fortsätter Fredriksson.
.jpg)
Ingen screening efter 74
Men enligt Socialstyrelsen så finns det inga belägg för att det har en positiv effekt på bröstcancerutfallen om man screenar efter 74.
– Det är inte säkert att dödligheten skulle minska tack vare upptäckterna i screeningen. Socialstyrelsen bevakar dock frågan och en ny utredning blir aktuell om kunskapsläget skulle förändras, säger Malin Berglund, projektledare på Socialstyrelsen, till Aftonbladet.
Dessutom kan screening också ha negativa effekter.
– Screening har dock nästan alltid även negativa effekter, som till exempel överbehandling där man behandlar cancer som aldrig skulle gett symtom och på så vis riskerar att sänka livskvaliteten för individer i och med en cancerdiagnos och behandling, tillägger hon.

Minskad dödlighet
Enligt forskning har screening en positiv effekt på dödligheten av bröstcancer. Enligt en studie från Karolinska institutet har bröstcancer 40 procent högre dödlighet om personen inte screenas för bröstcancer.
– Att hoppa över den första mammografin är en stark indikator på vem som löper risk för sen upptäckt och högre dödlighet. Våra resultat visar att missad första mammografi inte bara är ett engångsval, utan ofta markerar början på ett långvarigt mönster av att utebli från kontroller, sade studiens förstaförfattare Ziyan Ma i ett pressmeddelande.
.jpg)



.jpg)