.jpg)
Nya steg ska tas för att förstärka Sveriges skydd mot attacker från luften. Regeringen satsar nu 15 miljarder kronor för att bygga upp ett territoriellt luftvärn.
Statsminister Ulf Kristersson (M) presenterar nyheten vid en pressträff på Folk och försvars rikskonferens i Sälen.
Klicka här för att följa oss på GoogleHittills har de senaste årens förstärkningar av luftvärnet främst handlat om att skydda militära förband och militär infrastruktur mot attacker från stridsflyg, robotar och drönare. Till exempel luftvärn för kort- och medelräckvidd för att skydda armébrigaderna och marinens korvetter.
Ni vill regeringen bredda luftvärnsförmågan genom att sätta upp ett antal kompanier med uppgift att skydda ett viss territorium.
Både militärt och civilt
Även de ska skydda militära förband och det militära försvarets mobiliseringsförmåga, men enligt regeringen ska de också kunna användas för skydd av civil infrastruktur, som hamnar, broar, järnvägsknutar, kärnkraftverk och även städer.
Luftvärnssystemen som kompanierna ska utrustas med ska dock vara korträckviddiga. De kan framförallt användas mot helikoptrar, drönare och låg flygande stridsflyg. Däremot inte robotar och stridsflyg på hög höjd.
Systemen ska vara rörliga, men knutna till avgränsade geografiska områden.
En första beställning av det nya luftvärnet till industrin planeras första kvartalet 2026.
Inom budget
De 15 miljarderna som avsätts ingår i överenskomna budgetramar för försvaret de kommande åren.
Rysslands anfallskrig i Ukraina har visat på behovet av att omfattande luftvärn, inte minst för att skydda civilbefolkningen.
Nato har ställt krav på sina medlemsländer att satsa mycket mer på luft- och missilförsvaret. Hur stort kravet är på Sverige är hemligt, men försvarsalliansens generalsekreterare Mark Rutte sade förra sommaren att Nato i snitt behöver en ökning med 400 procent.
