Ett klick, ett godkännande eller ett stressat beslut kan få konsekvenser som sträcker sig långt från vad man kanske först trodde. På bara några sekunder kan livet snabbt ta en vändning.
Allt fler svenskar drabbas av bedrägerier där det inte bara handlar om tekniska intrång, utan om att manipulera. Frågan är då inte hur bedragarna går till väga, utan vad som händer efteråt. Vem bär egentligen ansvaret när pengarna redan har gått upp i rök? Svaret är mer komplicerat än vad många tror. I vissa situationer kan du stå utan ersättning, även om du blivit lurad.
Klicka här för att följa oss på Google
Att bli lurad på pengar
Bedrägerier mot privatpersoner har ökat kraftigt de senaste åren. Men till skillnad från klassiska dataintrång handlar många av dagens fall om social manipulation. Bedragaren utger sig för att vara någon man litar på, såsom en bank, myndighet eller ett välkänt företag.
I det läget kan den drabbade själv godkänna en betalning eller överföring. Och just där uppstår själva problemet. När kunden själv bekräftat överföringen bedöms den ofta som en "behörig transaktion”, vilket i praktiken kan innebära att banken inte ersätter förlusten, trots att kunden blivit vilseledd, rapporterar Konsumenternas i ett pressmeddelande.
HD-domen som ändrade spelreglerna
Just var gränsen prövades bland annat i Högsta domstolen sommaren 2022. Då handlade det om en man som blev uppringd av bedragare, lurades att lämna ut koder till sitt BankID och sin bankdosa – och sedan såg över 300 000 kronor försvinna från kontot.
Högsta domstolen slog fast att mannen hade varit grovt oaktsam, men inte så kallat särskilt klandervärd. Det innebar att han bara behövde stå för 12 000 kronor själv, resten skulle banken betala tillbaka. Domstolen betonade också att det är banken som måste kunna bevisa att kunden verkligen agerat så allvarligt fel att ersättningen ska minskas eller helt falla bort.
Efter domen har Allmänna reklamationsnämnden, prövat en rad liknande fall. I en genomgång som Konsumenternas gjort framgick det att ARN i de flesta av de nya ärendena gått emot bankerna och gett kunderna rätt till hela eller stora delar av pengarna tillbaka, just med hänvisning till HD-domen.
För den som drabbats innebär det här att bankernas beslut inte är sista ordet. Har du nekats ersättning med motiveringen att du varit "särskilt klandervärd" kan du begära att banken omprövar sitt beslut och hänvisa till domen.
Säkerhet som finns – men inte alltid märks
Många banker erbjuder i dag olika skydd som kan bromsa eller försvåra misstänkta överföringar. Skillnaden är att lösningarna inte alltid är påslagna automatiskt – och ibland kräver de att kunden själv gör aktiva val.
Då är ett vanligt exempel beloppsgränser. Genom att sätta ett tak för hur mycket pengar som kan föras över under ett dygn eller vid ett enskilt tillfälle kan skadan begränsas om något går fel.
Vissa banker erbjuder även tidsfördröjning vid större överföringar. Pengarna skickas då inte direkt, utan först efter en viss väntetid. Det kan upplevas som krångligt, men ger också möjlighet att hinna stoppa en överföring om man mot förmodan skulle ångra sig eller inse att något inte stämmer.
Extra kontroller vid stora summor
Utöver beloppsgränser och fördröjningar finns banker som använder sig av extra godkännanden vid större överföringar. Det kan vara fler verifieringssteg eller särskilda kontroller som bara aktiveras när summan överstiger en viss nivå.
"En variant av detta är så kallad dubbel signering, där en överföring behöver godkännas av två personer innan den genomförs. Det kan till exempel innebära att en närstående också behöver godkänna överföringen innan den skickas i väg", skriver Konsumenternas på deras hemsida.
Det finns också banker som har spärrar när pengar ska skickas till en ny mottagare, något som är relevant då många bedrägerier just handlar om överföringar till konton man aldrig tidigare har använt.
Trygghet eller krångel?
Hur funktionerna på bankerna upplevs varierar. Enligt vissa ger det en känsla av kontroll och trygghet. För andra kan de kännas som hinder. Gemensamt är dock att de ofta går att anpassa, förutsatt att man känner till att de finns.
Och just där ligger en viktig poäng, säkerhet i banktjänster handlar inte bara om vad banken erbjuder, utan också om vilka val kunden själv gör. Men även med alla skydd påslagna finns det lägen där banken ändå kan säga nej – så när kan du faktiskt nekas ersättning?
LÄS MER: BankID: Då bör du avbryta ditt köp
När kan du nekas ersättning?
Det finns en risk att du inte får ersättning om ett bedrägeri klassas som behörig transaktion, alltså att banken anser att betalningen eller överföringen gjordes med ditt samtycke, även om du blivit lurad.
I grunden styrs ansvaret av lagen om obehöriga transaktioner. Som huvudregel ska banken betala tillbaka om någon annan än du har fört över pengarna. Har du varit vårdslös kan du få stå för upp till 400 kronor, och vid grov oaktsamhet upp till 12 000 kronor. För att du ska bli betalningsskyldig för hela beloppet krävs det att banken kan visa att du har agerat särskilt klandervärt.
Efter en dom i Högsta domstolen har den gränsen skärpts till konsumenternas fördel. Domstolen slog fast att bankerna har bevisbördan och inte kan lägga över hela ansvaret på kunden bara för att hen låtit sig luras av en trovärdig bedragare.
Ett särskilt problem är fall där du själv, efter att ha blivit lurad, swishar eller godkänner en överföring. Banker brukar då hävda att betalningen är "behörig" och helt utanför reglerna om obehöriga transaktioner, trots att du i praktiken blivit manipulerad. Konsumentombudsmannen har därför drivit mål i domstol för att få klarare besked om just sådana situationer.
När vi jämför banker kollar vi ofta på räntor, avgifter och appar. Säkerhetslösningar hamnar lätt i skymundan. Men med tanke på att man kan bli utan ersättning, kan det vara värt att titta närmare på vilka skydd som faktiskt finns.
"Om säkerhet känns viktigt för dig kan det vara relevant att jämföra olika bankers säkerhetsfunktioner och ta reda på hur de fungerar i praktiken", avslutar Mahabad Rahnamafar Hsieh, jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå, i pressmeddelandet.
