Landsorganisationen vill inleda förhandlingar med Svenskt Näringsliv om att sänka den ordinarie veckoarbetstiden för arbetare i hela landet.
LO begär centrala förhandlingar om 40-timmarsveckan
En formell förhandlingsbegäran har lämnats in till Svenskt Näringsliv. Bakgrunden är att 40-timmarsveckan varit norm i Sverige under lång tid. Enligt LO sänktes arbetstiden senast 1973.
– I Sverige har vi arbetat efter 40-timmarsveckan i 50 år, säger LO:s ordförande Johan Lindholm, i ett pressmeddelande.
Initiativet beskrivs som en ”solidarisk arbetstidspolitik”, där alla branscher ska omfattas.

Ingen fast nivå – 35-timmarsvecka har redan utretts
Exakt hur stor arbetstidsförkortningen skulle bli är ännu inte bestämt. Organisationen har sagt att nivån ska preciseras i förhandlingar, men pekar samtidigt på att man låtit utreda en 35-timmarsvecka.
Man hänvisar också till att Danmark och Norge redan har kortare ordinarie veckoarbetstid – 37 respektive 37,5 timmar, enligt LO.
Arbetsgivarsidan säger nej till arbetstidsförkortning
Svenskt Näringsliv uppger att man inte tänker förhandla med LO om en generell arbetstidsförkortning. I stället vill man att frågor om arbetstid och löner ska hanteras inom de branschvisa kollektivavtalen.
Arbetsgivarsidan varnar för att en generell arbetstidsförkortning kan få betydande konsekvenser för ekonomi och välfärd.
Även industrisidan har varit negativ och beskriver kravet som ”tondövt” i dagens ekonomiska läge.
– Vi kommer inte sänka veckoarbetstiden, säger Per Windolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, i ett pressmeddelande.

40 timmar är fortfarande lagens utgångspunkt
Rent juridiskt är 40 timmar i veckan fortsatt taket för ordinarie arbetstid enligt arbetstidslagen.
Det som nu diskuteras handlar i praktiken om att förändra normen genom kollektivavtal.
Eftersom stora delar av arbetsmarknaden omfattas av sådana avtal kan en förändring, om den blir verklighet, få bred effekt i många branscher.
Så kan en kortare arbetsvecka påverka dig som jobbar
Om veckoarbetstiden kortas kan det få flera konsekvenser:
- Färre arbetade timmar på heltid, alternativt fler lediga dagar, beroende på hur avtalen utformas.
- Omritade scheman i verksamheter som kräver bemanning dygnet runt, exempelvis vård, industri, transport och service.
- Lönefrågan blir avgörande, fackets utgångspunkt är kortare arbetstid med
- bibehållen lön, medan arbetsgivarsidan menar att det i praktiken innebär ökade lönekostnader.
- Ökad risk för konflikter i avtalsrörelserna om parterna står långt ifrån varandra.
Källa: Svenskt Näringsliv




