September 2021. Arvid Bergmans bror har nått botten. Det destruktiva spelandet har tagit över hans liv, lögnerna och sveken staplas på varandra.
Han ser ingen väg ut.
Klicka här för att följa oss på Google— Det blev så illa att han försökte begå självmord, säger Arvid Bergman.
Stödet brister
Under lång tid hade Arvid – som beskriver hur han blev medberoende – försökt hjälpa sin bror ur missbruket.
Visst, hemkommunen hade erbjudit ett tiotal psykologsamtal, men på det stora hela var det svårt att få det stöd som behövdes för honom och brodern.
— Även om det finns hjälp att få så räcker det inte till, det här är en livslång sjukdom som man behöver jobba med hela livet.
— Jag har aldrig blivit erbjuden något anhörigstöd.
I en färsk granskning underkänner Riksrevisionen statens arbete mot problematiskt spelande, samtidigt som spelberoende enligt Folkhälsomyndigheten beräknas kosta staten 11,5 miljarder kronor varje år.
Det är kommunerna och vården som har ansvaret för att förebygga och behandla spelproblematik. Myndigheter, som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, ska ta fram kunskapsstöd för att stödja arbetet. Riksrevisionen menar att det är där det brister.
Arvid Bergman håller med.
— Staten gör inte tillräckligt. Det tar till exempel alldeles för lång tid att få hjälp. En spelare som söker hjälp har ett väldigt kort fönster då han eller hon är mottaglig. Processerna är för långa.
Under 2025 spelade 72 procent av svenskarna om pengar, enligt Spelinspektionens statistik. För många är spelandet problematiskt. Omkring 350 000 lider av spelmissbruk i någon form.
Arvids bror räknas inte längre till den skaran – tack vare en ideell organisation.
Mammas hjälp
När allt var som mörkast hittade brödernas mamma numret till Spelfriheten, en organisation som bland annat arrangerar kostnadsfria självhjälpsmöten för både spelare och anhöriga.
— När min bror kom hem från sjukhuset i september 2021 började han gå på möten. Ungefär en vecka senare började även jag göra det. Det har förändrat mitt liv, det har varit en plats där jag inte känner mig ensam.
I dag mår bröderna Bergman bra. Framtiden är ljus.
— Min bror är spelfri. Vi båda går fortfarande på självhjälpsmöten och han jobbar vidare med sig själv i en tolvstegsgemenskap. Jag mår bättre än någonsin. Ingen ska behöva känna sig ensam i detta, säger Arvid.
