Blomsterlupinerna blommar i stora delar av Sverige och för många är de ett klassiskt sommartecken.
Men växten är också en av Sveriges mest kända invasiva arter – och kan tränga undan andra växter som är viktiga för den biologiska mångfalden, något Nyheter tidigare rapporterat om.
Nu uppmanas svenskar som har bekämpat lupiner att agera.
Forskare vill ha hjälp från allmänheten
Det är forskare från Umeå universitet och Karlstads universitet som, tillsammans med Vetenskap & Allmänhet, står bakom projektet Lupinlabbet – och behöver hjälp.
Syftet är att samla in kunskap om hur blomsterlupin sprids, etableras och bekämpas på olika platser i landet.
– Alla som arbetar med lupinbekämpning eller har bekämpat lupiner på fritiden kan delta, säger projektledare Judith Sarneel, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Den som vill bidra kan göra det genom att anmäla sig till en intervjustudie eller svara på en digital enkät via Lupinlabbet.
Därför är lupinen ett problem
Blomsterlupinen är populär hos många, inte minst eftersom den är färgstark och ofta växer i stora bestånd.
Men just att blomman sprider sig så snabbt är det som blir problematiskt. När lupiner tar över mark kan de tränga undan inhemska växter. Det påverkar i sin tur pollinerare och andra arter som är beroende av de växterna.
Enligt Naturvårdsverket kan lupiner också förändra marken där de växer, eftersom de binder kväve. Det kan göra att växter som trivs i magra marker, som flera ängsblommor, får svårare att klara sig.
Nya regler för blomsterlupin
Det mest aktuella är att blomsterlupinen numera finns med på Sveriges nationella förteckning över invasiva främmande arter. Det innebär bland annat att den inte får säljas, spridas, planteras eller odlas.
För privatpersoner finns det däremot ett viktigt undantag. Nämligen att om du redan har lupiner på din tomt måste du inte ta bort dem.
Men du måste se till att de inte sprider sig vidare.
– Blomsterlupinen är den mest välkända invasiva arten och den väcker både känslor och debatt. Vissa älskar den, andra hatar den, och just nu är lupinen extra aktuell eftersom den just kom med på nationella förteckningen över invasiva främmande arter. Den 6 juni är dessutom nationella Lupinbekämpardagen runt om i landet, säger Judith Sarneel vidare.
Så ska du agera om du ser lupiner
Om lupinerna växer på din egen mark kan du hjälpa till genom att hindra dem från att sprida sig.
Naturvårdsverket rekommenderar bland annat att lupiner slås innan de hinner sätta frö. Vid mindre bestånd kan hela växten dras upp eller grävas bort.
Men det finns en viktig sak att tänka på: du får inte börja bekämpa växter på någon annans mark utan markägarens tillstånd.
Det gäller alltså även om lupinerna växer längs en vägkant, i ett dike eller på en plats där du brukar promenera.
Hur tar bort man bort lupiner?
När lupiner tas bort ska växtdelarna hanteras försiktigt.
De ska inte slängas i naturen eller läggas på komposten. Enligt Naturvårdsverket bör växtmaterial från invasiva arter packas väl, exempelvis i dubbla sopsäckar, och lämnas till förbränning på en återvinningscentral.
Anledningen är att frön och andra växtdelar annars kan spridas vidare.
Allmänheten uppmanas hjälpa till
Det forskarna är särskilt intresserade av nu är vad som faktiskt fungerar i praktiken.
Har du klippt, dragit upp eller grävt bort lupiner? Har du lyckats få bort ett bestånd – eller har de kommit tillbaka år efter år?
Då kan du sitta på värdefull information.
– Blomsterlupin är en fascinerande växt, men det finns fortfarande mycket vi inte vet. Därför är det viktigt att samla lokala erfarenheter av både lyckade och misslyckade insatser för att kunna utveckla en effektiv kontrollstrategi, säger Lutz Eckstein, ekolog och lupinexpert vid Karlstads universitet, i samma pressmeddelande.
Lupinlabbet pågår mellan 2025 och 2028 och målet är att samla in kunskap från hela landet.
