När momsen på mat sänks den 1 april 2026 vill regeringen att maten ska bli billigare i butikerna. Momsen går då ner från 12 till 6 procent, och tanken är att hushållen ska få mer pengar över när priserna annars är höga.
Regeringen vill också följa upp att sänkningen verkligen syns i priserna, bland annat genom en matpriskommission.
Klicka här för att följa oss på GoogleMen redan innan momssänkningen börjar har det blivit konflikt – mellan matbutikerna och företagen som levererar maten.
Sänkt matmoms: Kedjorna vill stoppa prishöjningar
Enligt uppgifter som Ekot tagit del av säger de stora butikskedjorna till sina leverantörer att de inte vill se några prisökningar just nu. Det handlar om att kedjorna vill kunna visa upp att priserna går ner i butiken när momsen sänks.
Problemet är att leverantörerna samtidigt säger att det blivit dyrare att producera mat. De har högre kostnader för till exempel råvaror, energi, transporter och förpackningar.
Livsmedelsföretagen varnar: Sänkt matmoms kan pressa producenterna
Branschorganisationen Livsmedelsföretagen varnar för att momssänkningen riskerar att göra så att producenterna får ta smällen.
Om butikerna kräver att de inte höjer sina priser – trots att kostnaderna ökar, så kan producenternas vinster bli mindre eller försvinna.
– Producenterna förväntas därför att på egen hand svälja alla kostnadsökningar, även om det innebär att de går med förlust, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen i ett pressmeddelande.
Varför pressas butikerna när matmomsen sänks?
För butikskedjorna handlar det mycket om förtroende. Om momsen sänks men kunderna inte ser tydligt lägre priser i hyllan kan kedjorna få kritik.
De vill undvika en debatt där människor säger att butikerna håller vinsten för sig.
– Det är uppenbart att dagligvaruhandeln vill undvika att anklagas för att inte släppa igenom matmomssänkningen i sin helhet, fortsätter Carl Eckerdal.
Så påverkas din plånbok av sänkt matmoms
För dig som handlar mat kan momssänkningen innebära lite lägre priser i butiken, men hur mycket det märks kan variera.
När momsen på livsmedel sänks blir skatten på varje vara mindre, och om butikerna för vidare hela sänkningen kan priserna i bästa fall sjunka med ungefär fem procent.
– Vi tror att det får ganska stort genomslag, även om det inte är 100 procent, säger SEB:s ränte- och valutastrateg Amanda Sundström, till TV4.
Samtidigt är det inte säkert att förändringen syns direkt den 1 april. Priserna styrs ofta av kampanjer, prissystem och avtal som inte alltid ändras över en natt, så effekten kan komma gradvis.
Det kan också skilja mellan olika butiker och varor, vissa kedjor kan välja att sänka priserna tydligt på många produkter, medan andra gör mindre justeringar eller låter sänkningen märkas mest genom erbjudanden.
Dyrare produktion kan minska effekten av sänkt matmoms
En annan sak som kan påverka är att kostnaderna i matproduktionen fortfarande kan vara höga.
Om leverantörerna får ökade kostnader för exempelvis råvaror eller transporter kan en del av momssänkningen ätas upp innan den når hyllpriset. Då kan priset i butik bli ungefär detsamma, trots att momsen är lägre.
– En matmomssänkning innebär minskade livsmedelspriser för svenska hushåll, men det kommer inte förhindra fortsatta produktionskostnadsökningar, menar Eckerdal.
På lite längre sikt finns också en oro för att pressen på leverantörerna kan få följder som konsumenten märker senare, till exempel om företag tvingas dra ner på investeringar och produktutveckling.
– Matmomssänkningen har satt igång en kedjereaktion och det är producenterna som får ta smällen, säger Eckerdal.
I värsta fall kan det påverka utbudet, särskilt för mindre och svenska producenter.
