Regeringen satsar på civilt försvar – därför ökar beredskapsövningarna
Regeringen har beslutat att bygga upp det civila försvaret snabbare och kallar satsningen historiskt stor. En del av planen är en ram på 37,5 miljarder kronor fram till 2030.
Klicka här för att följa oss på Google– Det civila försvaret ska byggas utifrån de krav som kriget ställer, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, i ett pressmeddelande.
Utöver det finns ett extra paket kopplat till budgeten för 2026 på cirka 12 miljarder kronor för åren 2026–2028.
De pengarna ska bland annat gå till att fylla på lager, stärka skyddsrum, säkra mat och livsmedel och ge kommuner och regioner bättre förutsättningar att jobba med beredskap.
Nato-medlemskapet: Därför krävs fler beredskapsövningar
Sverige är med i Nato sedan 2024. Det betyder att Sveriges försvar inte bara handlar om att skydda Sverige på egen hand, utan också om att kunna samarbeta med andra Nato-länder om något händer.
Enligt Försvarsmakten innebär det att Sverige behöver kunna ta emot hjälp från andra länder snabbt, hjälpa andra om Nato behöver det och se till att samhället och militären fungerar ihop även när läget är pressat.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Den 1 januari 2026 bytte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) namn till Myndigheten för civilt försvar.
Regeringen meddelade redan i oktober 2024 att namnbytet skulle komma. Skälet är att det nya namnet tydligare speglar myndighetens uppdrag och ansvar.
Bakgrunden är att Sverige befinner sig i det mest allvarliga säkerhetsläget sedan andra världskriget, vilket gör att krig och väpnat angrepp inte kan uteslutas.
– Myndigheten för civilt försvar ska säkerställa att samhället är förberett för kris, höjd beredskap och ytterst krig, har Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar sagt i ett uttalande på regeringens hemsida.
Beredskapsövning på Gotland: Massevakuering hösten 2026
Enligt Ekot förbereder myndigheter och regioner nya övningar för massevakuering av civila. Där ska man testa om planerna faktiskt håller när många människor behöver flyttas snabbt.
Gotland blir först ut. Enligt SVT ska övningen genomföras hösten 2026 och omfatta upp till cirka 300 frivilliga statister.
Enligt SVT kommer övningen att ske vecka 41 2026.
Upplägget ska efterlikna ett skarpt läge, där människor i olika åldrar med olika behov ska föras snabbt i säkerhet. Statisterna ska evakueras med hjälp av länstrafikens bussar.
– Först och främst handlar det om att vi själva ska känna oss trygga i att vi kan hantera en sådan här situation. Med det sagt så sänder det också en signal till omvärlden om att vi kan hantera det, säger Alf Söderman, försvarsdirektör vid Länsstyrelsen Gotland, till Ekot.
Det här är inget Sverige gjort i stor skala på länge. Den senaste övningen skedde i Stockholm 1961 och hade runt 30 000 deltagare.
Beredskapsövningen Aurora 26 – datum och deltagare
Aurora 26 är Försvarsmaktens stora försvarsövning våren 2026. Tanken är att träna "på riktigt" på ett läge där säkerheten runt Sverige snabbt försämras – så att man ser om planer, samarbete och logistik faktiskt fungerar när det blir stressigt.
– Övningen syftar till att öva våra planer och Sveriges förmåga att lämna värdlandsstöd vid en förstärkningsoperation, skriver Jonas Wikström, övningsledare för Aurora 26 i ett pressmeddelande.
Enligt Officerstidningen så kommer övningen pågå 27 april–13 maj 2026. Där deltar ungefär 16 000 personer från Försvarsmakten, och dessutom cirka 2 500 utländska soldater från 12 länder.
Även flera civila myndigheter är med, eftersom mycket i beredskap handlar om att militären och samhället måste kunna jobba ihop.
Lärdomar från Ukraina påverkar beredskapsövningarna
Man har även tagit lärdomar från Ukraina. På plats i Ukraina ser Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar (MCF), vad som krävs för att skydda ett land från en motståndare.
— Det är inte arméer som vinner krigen i dag utan det är samhället, att det klarar av att hantera de här hoten, säger Frisell till TT Nyhetsbyrå.
Lärdomarna från Ukraina har, som Frisell beskriver det, lett fram till ett slags ”totalförsvarskoncept 2.0”.
Det betyder att skyddet måste byggas i två spår samtidigt. Ett aktivt skydd, som ska kunna stoppa angrepp med exempelvis luftvärn, och ett passivt skydd, som gör att samhället ändå fungerar när något slår ut delar av infrastrukturen.
Därför trappas beredskapsövningarna upp i Sverige
Det finns flera skäl, men de går att sammanfatta så här:
Säkerhetsläget är mer spänt och mer komplext. Hot kan handla om allt från sabotage och cyberangrepp till militära hot, och de kan komma samtidigt.
Sverige är med i Nato. Det innebär att Sverige både ska kunna försvara sig och kunna samarbeta snabbt med andra länder – till exempel genom att ta emot hjälp och förstärkningar.
Staten bygger upp totalförsvaret snabbare. Försvarsbeslutet 2025–2030 pekar på kraftiga satsningar och behov av mer samövning och högre tempo.
Civilt försvar betonas mer. MSB har från 1 januari 2026 bytt namn till Myndigheten för civilt försvar (MCF) – ett tecken på att civilt försvar och samordning prioriteras tydligare.
Källa: MSB & Regeringskansliet.
