Trots att lagen skärptes så sent som 2022 så har antalet utvisningsdomar på grund av brott inte ökat. Nu föreslår regeringen ytterligare lagskärpningar i en lagrådsremiss.
— Alldeles för få utländska brottslingar har dömts till utvisning. Det är ett systemfel, säger migrationsminister Johan Forssell (M).
Klicka här för att följa oss på GoogleBland annat föreslås att huvudregeln ska vara att alla straff strängare än böter ska kombineras med utvisning. I dag krävs minst sex månaders fängelse.
Åklagarna föreslås även vara skyldiga att yrka på utvisning för brott som leder till fängelsestraff. I dag gör de inte alltid det.
En orsak kan vara att åklagarna bedömer att domstolarna ändå kommer fram till att anknytningen till Sverige är så stark att personen bör få stanna efter avtjänat straff.
3 000 personer kan dömas till utvisning istället för dagens 500
Domstolarna kommer även efter lagskärpningen att behöva ta hänsyn till den åtalades anknytning till Sverige. Men kraven för att anknytningen ska bedömas väga tyngre än skäl för utvisning höjs.
Utredningen som ligger till grund för lagskärpningarna har bedömt att effekterna blir att antalet personer som döms till utvisning på grund av brott ökar från dagens cirka 500 varje år till 3 000.
Lagförslaget innebär också att förbuden mot att resa tillbaka till Sverige blir längre och i flera fall utan tidsbegränsning.
Det kan finnas hinder för reglerna om utvisning
Men även om antalet utvisningsdömda utländska brottslingar blir betydligt fler än i dag, så kan det fortfarande finnas hinder för att verkställa utvisningarna.
Det kan till exempel handla om länder där de utvisades liv skulle vara i fara. Det kan också handla om att mottagarländerna inte tar emot dem, om utvisningen sker mot personens vilja.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026.
