Under lördagen den 28 februari 2026 tog konflikten kring Iran ett stort steg upp i intensitet.
Klicka här för att följa oss på GoogleEnligt nyhetsbyrån Reuters har USA och Israel genomfört omfattande attacker mot Iran. Rapporterna uppger även att Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, ska ha dödats i attackerna – något som snabbt drivit på eskaleringen.
Sedan dess har konflikten fortsatt in i måndagen 2 mars, med nya rapporter om attacker mot både civila och kommersiella områden.
“Det här är en säkerhetsfråga för Sverige”
För Sverige handlar konsekvenserna inte bara om utrikespolitik, utan också om säkerhet och beredskap.
Nyheter24 har varit i kontakt med Ardavan M. Khoshnood – docent och universitetslektor vid Lunds universitet samt överläkare.
– För Sverige är Iran inte enbart en utrikespolitisk fråga – det är en säkerhetsfråga, säger Ardavan M. Khoshnood.
Han pekar på att när konflikter skärps i regionen tenderar spänningar och risker att följa med utanför Irans gränser, särskilt i länder där det finns många regimkritiker i exil.
Hotbilden i Sverige: Därför kan läget skärpas
När konflikten trappas upp kan hotbilden påverkas även i Europa, både genom ökad geopolitisk spänning och genom att aktörer försöker visa handlingskraft utanför regionen.
– När läget i Iran skärps, skärps också hotbilden i Sverige, säger Ardavan M. Khoshnood.
Sveriges relation till Iran: Två möjliga scenarier
Hur Sveriges relation till Iran utvecklas avgörs i praktiken av en enda fråga, menar Ardavan M. Khoshnood.
– Sveriges framtida relation med Iran kommer i praktiken avgöras av en enda fråga: överlever regimen – eller faller den?
Han beskriver två möjliga vägar – och att skillnaden för Sverige kan bli stor.
Om den islamiska republiken blir kvar vid makten tror Khoshnood att relationen med Sverige kan bli hårdare och mer konfliktfylld. Han varnar för att Sverige då kan behöva räkna med fortsatt säkerhetshotande verksamhet kopplad till Iran.
Khoshnood menar också att Sveriges koppling till konflikten mellan Iran och Israel kan bli mer påtaglig, eftersom spänningarna kan öka även utanför regionen.
Om regimen i stället faller och ersätts av ett nytt styre, exempelvis en mer demokratisk regering, beskriver Khoshnood att spelplanen kan ändras helt. Då kan Sverige, enligt honom, bli en tidig partner när Iran försöker närma sig omvärlden igen.
Energipriser i Sverige: Hormuzsundet kan göra transporter dyrare
Reuters rapporterar att om oron i Persiska viken växer kan det snabbt ge effekt på energi- och fraktkostnader, även om Sverige inte är direkt part i konflikten.
Hormuzsundet är centralt för världens olje- och gasflöden, och konflikten kan göra transporter dyrare och marknaden mer volatil.
Det kan i sin tur märkas i Sverige genom högre drivmedelspriser och ökade kostnader i leveranskedjor.
Iransk diaspora i Sverige: Starka band till regionen
Sverige kan också påverkas genom att många iranier i Sverige följer utvecklingen nära, har släkt i regionen och är engagerade i frågor som rör Iran.
– Sverige är ett av de länder där den iranska diasporan är både stor och politiskt aktiv, säger Ardavan M. Khoshnood.
UD avråder från resor i regionen – det gäller nu
Oroligheterna har lett till störningar i flygtrafiken och skärpt beredskap i regionen. Sveriges UD avråder nu från icke nödvändiga resor till bland annat Förenade Arabemiraten, Bahrain, Kuwait och Qatar, samtidigt som svenskar på plats uppmanas att stanna inomhus och följa lokala myndigheters instruktioner.
När det gäller Iran uppmanar UD fortsatt svenskar att lämna landet och betonar att man bör undvika platser som kan bli mål för attacker.
"Det som händer i Iran stannar inte i Iran"
Konflikten utvecklas timme för timme – men redan nu är det tydligt att följdverkningarna kan bli stora även långt från Mellanöstern – genom säkerhetsläge, energipriser, transporter och resor.
– Det som händer i Iran stannar inte i Iran. Sverige påverkas – politiskt, ekonomiskt och säkerhetsmässigt, menar Ardavan M. Khoshnood.
Faktaruta USA/Iran-konflikten
- Den 28 februari attackerades Iran av USA och Israel i vad den amerikanske presidenten, Donald Trump, kallade "en omfattande stridsoperation".
- Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei har dödats i attackerna och likaså landets försvarsminister Aziz Nasirzadeh och arméchef Abdolrahim Mousavi.
- Iran har svarat med flera motangrepp mot Israel, men också mot mål i Förenade Arabemiraten, Qatar, Kuwait och Saudiarabien.
- Ledare i flera USA-allierade länder, däribland Storbritannien och Frankrike, har kallat Irans angrepp kring Persiska viken "urskillningslösa och oproportionerliga".
- Den Iranstödda shiamilisen Hizbollah har gett sig in i konflikten och har utfört raketbeskjutning från Libanon mot mål i Israel.
