Det finns omkring 64 000 skyddsrum i Sverige som sammanlagt rymmer drygt sju miljoner människor. Eftersom många av dessa byggdes under 1900-talets andra hälft behöver de rustas upp för att fylla sin funktion om krig eller kris skulle inträffa.
Myndigheten för civilt försvar (MCF) ansvarar för kontrollerna av skyddsrummen. Omkring 2 000 skyddsrum kontrolleras årligen men takten kommer att öka efter årsskiftet då länsstyrelserna tar över ansvaret. Samtidigt avsätts nämligen mer pengar för arbetet med att kontrollera och rusta upp dem.
Klicka här för att följa oss på Google
Väl rustade
— Nu kan det ta flera decennier för ett skyddsrum att få besök men det kommer att ändras, säger Henrik Larsson, tillförordnad chef för avdelningen för befolkningsskydd på MCF.
Enligt honom är många av skyddsrummen väl rustade för att klara ett krig som Ryssland nu för i Ukraina. Bland annat klarar de av tryckvågor från vapen på upp till 250 kilo och splitter liksom att byggnaden ovanför rasar. Men det finns andra brister.
— Kemisk krigföring eller kärnvapen, där är bristerna större. Men det pågår ett arbete med att rusta upp dem, bland annat genom att installera nya filter, säger Henrik Larsson.
En del av dessa kan förklaras med att fastighetsägare har låtit dra in fiber i husen och då borrat hål som inte tätats efteråt.
Bristande underhåll
— Man har helt enkelt inte tänkt på det när vi inte haft någon hotbild, säger Henrik Larsson.
Andra brister handlar om underhåll eller att exempelvis ventilationssystem målats över.
Kontrollerna av landets skyddsrum sker över hela landet och utgår från områden som försvarsmakten pekat ut som viktiga för totalförsvaret. Gotland, Stockholms län, Norrbotten och hamnarna på Västkusten är några av områdena som kontrollerats.
Hur lång tid det tar att åtgärda brister som upptäcks beror på omfattningen men också hur stor tillgång det finns på material.
— Branschen som tillverkar de specifika saker som behövs har växt så det går betydligt fortare nu än tidigare, säger Henrik Larsson.
