Sverige kan få en helt ny typ av straff.
Klicka här för att följa oss på GoogleRegeringen vill införa säkerhetsförvaring – en ny tidsobestämd påföljd för personer som bedöms ha hög risk att återfalla i allvarlig brottslighet.
Det innebär att vissa dömda kan hållas inlåsta längre än i dag, även efter att den vanliga strafftiden har passerat.
– I dag finns ingen möjlighet att fortsätta inlåsningen även om riskerna för nya grova brott är väldigt stora. Med det här nya straffet skapar vi ett verkligt skydd för potentiella brottsoffer och samhället i stort mot samhällets farligaste individer, säger justitieminister Gunnar Strömmer i ett pressmeddelande.
Regeringen vill införa en helt ny påföljd
Förslaget handlar om att domstolar ska kunna döma ut en ny påföljd som kallas säkerhetsförvaring.
Den ska kunna användas mot personer som har begått allvarliga brott mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid – och som samtidigt bedöms ha hög risk att begå liknande brott igen.
Enligt regeringen räcker dagens straff inte alltid till i den typen av fall. Därför vill man nu täppa till det man ser som en lucka i straffsystemet.
Det föreslår regeringen
Gäller personer med hög risk för återfall i allvarlig brottslighet
Straffet blir tidsobestämt
Domstolen sätter minimitid och ramtid
Ramtiden kan förlängas med upp till tre år i taget
Ska avtjänas i anstalt
Föreslås börja gälla 15 april 2026
Källa: Regeringskansliet.
Därför kan lagen förändra hela straffsystemet
Det som gör förslaget speciellt är att påföljden är tidsobestämd.
Till skillnad från ett vanligt fängelsestraff får den dömde alltså inte en helt fast sluttid från början. I stället ska domstolen bestämma en minimitid och en ramtid. Minimitiden ska motsvara det fängelsestraff som personen annars skulle ha fått – ramtiden ska sedan ligga fyra till sex år längre.
Om risken för allvarlig brottslighet fortfarande bedöms vara mycket hög ska ramtiden dessutom kunna förlängas med upp till tre år i taget.
Förslaget innebär att personer som anses särskilt farliga i praktiken kan hållas frihetsberövade betydligt längre än med dagens system.
De här kan omfattas
Regeringen pekar ut personer som dömts för allvarliga brott och samtidigt bedöms ha hög risk att återfalla.
Det handlar om brott som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid.
– Vissa gärningspersoner är så farliga att de inte bör släppas ut. Exempel på sådana gärningspersoner är serievåldtäktsmän och pedofiler, säger Gunnar Strömmer i pressmeddelandet.
Så ska säkerhetsförvaring fungera
Den nya påföljden ska avtjänas i kriminalvårdsanstalt.
Regeringen vill också införa nya regler i brottsbalken och en särskild lag som styr hur säkerhetsförvaring ska användas och verkställas. Tanken är enligt regeringen att systemet ska vara rättssäkert och att besluten ska fattas inom ramen för en vanlig brottmålsprocess.
Det här händer nu
Det här är ännu inte en lag som börjat gälla.
Förslaget har lagts fram i en proposition, och nästa steg är att riksdagen tar ställning till det. Om riksdagen säger ja föreslås den nya lagen börja gälla den 15 april 2026.
