— Vi kommer att ingripa på svenskt territorialhav mot aktörer som inte lever upp till den maritima rätten, säger Bohlin.
Kustbevakningen och polisens nationella insatsstyrka har på kort tid bordat två fartyg som misstänks tillhöra Rysslands så kallade skuggflotta. I båda fallen har ryska medborgare gripits, misstänka bland annat för brukande av falsk urkund, grovt brott.
Klicka här för att följa oss på Google— Vi ser ett mer handlingskraftigt agerande från rättsvårdande myndigheter, säger Carl-Oskar Bohlin.
Utreder beväpning
Fartygen har seglat in på svenskt territorialvatten och då har tillslagen skett.
— Det här är till del en konsekvens av att Kustbevakningen både har fått ytterligare medelstilldelning men också nya legala förutsättningar att bedriva det arbete som kan resultera i att man kan ingripa mot fartyg som seglar under falsk flagg, säger han.
Den 1 mars i år ökade Kustbevakningens möjligheter till sjöövervakning. I regleringsbrevet för 2025 pekade regeringen också på Kustbevakningen som en myndighet som behöver stärka sin beredskap och handlingskraft. Regeringen utreder också hur personal och båtar kan beväpnas ytterligare.
— Man kan väl beskriva det här som en del av en större kursändring för Sverige med uppbyggnaden av totalförsvaret, ett tydligare fokus på den inre och yttre säkerheten, säger civilförsvarsministern.
Hot från Ryssland
Om det kommer att ske fler liknande tillslag framöver svarar Bohlin att det inte kan uteslutas men att det är myndigheternas beslut. Ryssland har samtidigt varnat Sverige, Finland och Frankrike, som bordat flera båtar den senaste tiden, och sagt att länderna agerar ostraffat.
— Det är en vårdslös retorik och den är inte med verkligheten överensstämmande, säger Bohlin.
Han vill inte spekulera i risken att svenska myndigheter eventuellt skulle kunna möta beväpnad personal ombord på båtarna.
