Högre medeltemperaturer och ändrade väderförhållanden torkar ur marker och växtlighet. Det i sin tur ökar risken för bränder. Problemen kan också sprida sig till fler områden än tidigare, exempelvis närmare polerna där det tidigare varit för kallt.
I vissa områden kan brandsäsongerna fördubblas i längd vilket leder till att fler djur och växter hotas.
Sårbara arter
— Vi ser att nästan 84 procent av de arter som är sårbara för skogsbränder kommer att utsättas för en högre risk i slutet av det här århundradet, säger Xiaoye Yang, forskare vid Göteborgs universitet och studiens försteförfattare.
I studien, som publiceras i tidskriften Nature climate change, har forskarna utgått från ett scenario som FN:s klimatpanel IPCC gjort och där utsläppen varken ökar eller minskar drastiskt till slutet av det här seklet. Forskarna har kombinerat 13 klimatmodeller med maskininlärning för att göra prognoser för hur förändringar i brandsäsongens längd och brändernas utbredning kommer att påverka djurliv och växter.
Arter med små utbredningsområden är särskilt utsatta. I Skandinavien pekas bland annat Alvarsnäcka och Revfingerört ut som två av de arter som är extra hotade.
Utsläppen avgör
— De mest drabbade arterna är koncentrerade till Sydamerika, Sydasien och Australien, och bland dem finns en stor andel arter som redan är hotade. Fler skogsbränder kan driva vissa av dem närmare utrotning, säger Xiaoye Yang.
Vid ett måttligt scenario med en uppvärmning på cirka 2,7 grader jämfört med förindustriell tid visar studien att den globala arealen som drabbas av bränder kan öka med cirka 9,3 procent.
Forskarna skriver också att åtgärder för att begränsa utsläppen kan minska risken för skogsbränder. Jämfört med ett scenario med höga utsläpp skulle en framtid med måttliga utsläpp kunna minska ökningen av arternas utsatthet för skogsbränder med mer än 60 procent.
