Rysslands krig handlar inte längre bara om Ukraina. Nu varnar Sverige och flera grannländer för att hotet också påverkar resten av Europa.
Kriget i Ukraina har pågått i flera år. Men enligt Sverige och de nordiska och baltiska länderna är det inte bara Ukraina som påverkas.
Efter ett möte i Estland går länderna nu ut med en gemensam varning: Ryssland är fortfarande det största långsiktiga hotet mot säkerheten i Europa.
Rysslands krig kan påverka fler länder i Europa
Bakom uttalandet står Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Estland, Lettland och Litauen.
Länderna menar att Europa måste vara bättre förberett på ett osäkrare läge. Det handlar både om militärt försvar, men också om andra typer av hot. Det kan till exempel handla om sabotage, påverkanskampanjer, cyberattacker eller försök att skapa oro och splittring i samhället.
"Rysslands krig stannar inte vid Ukrainas gräns. Rysslands strategiska mål är oförändrade. Ryssland är fortfarande det största, direkta och långsiktiga hotet mot den euroatlantiska säkerheten på alla områden. Det kräver snabba, beslutsamma och samordnade åtgärder." skriver de nordiska och baltiska länderna i det gemensamma uttalandet.
Enligt länderna behöver Europa därför stärka sitt försvar och kunna agera snabbare om säkerhetsläget försämras.
Så vill Sverige och NB8 sätta hårdare press på Ryssland
I uttalandet skriver länderna också att trycket mot Ryssland måste fortsätta.
De vill se fortsatta sanktioner för att minska pengarna som går till Rysslands krig.
En särskild oro gäller den ryska så kallade skuggflottan. Det är fartyg som används för att kringgå sanktioner och fortsätta sälja rysk olja. Länderna vill därför se hårdare kontroll, fler sanktioner och bättre bevakning till havs.
Rysslands hot mot Europa är inte bara militärt
Hotet från Ryssland beskrivs inte bara som militärt.
De nordiska och baltiska länderna varnar också för påverkan mot vanliga samhällen. Det kan handla om falsk information, försök att sprida misstro eller attacker som inte alltid syns direkt. Målet kan vara att få människor att tvivla på myndigheter, medier eller stödet till Ukraina.
Därför vill länderna stärka skyddet mot den typen av hot.
Ryska ex-soldater kan bli en risk i Schengenområdet
En annan del av varningen handlar om Schengenområdet, där människor kan resa mellan många europeiska länder utan gränskontroller.
Länderna pekar på risken med att ett stort antal ryska före detta soldater i framtiden kan försöka resa in i Europa.
De vill därför att EU ska se över hur viseringspolitiken används, och hitta en gemensam lösning.
Sverige och NB8 lovar fortsatt stöd till Ukraina
Samtidigt lovar länderna fortsatt stöd till Ukraina.
De skriver att Ukraina hör hemma i Europa och att landet ska få stöd på vägen mot både EU och Nato.
Länderna slår också fast att Ryssland måste hållas ansvarigt för kriget och för brott som begåtts.
Det här vill Sverige och NB8 göra mot Ryssland
I uttalandet pekar länderna ut flera saker som de vill driva vidare:
- Fortsätta stötta Ukraina
- Sätta hårdare press på Ryssland
- Stoppa Ryssland från att kringgå sanktioner
- Stärka Europas försvar
- Skydda samhället mot påverkan och sabotage
- Se över risker kopplade till ryska före detta soldater
- Fortsätta isolera Ryssland internationellt
Källa: Regeringens gemensamma uttalande från de nordisk-baltiska utrikesministrarna, NB8.
