Allt färre barn går i förskolan.
Skolverkets nya siffror visar att drygt 468 000 barn var inskrivna i förskolan 2025. Det är en minskning med drygt 16 700 barn, eller 3,4 procent, jämfört med året innan.
Färre barn i förskolan – därför pressas kommuner inför 2027
Det kan låta självklart: färre barn borde väl ge mindre grupper?
Så behöver det inte bli.
Skolverket konstaterar att snittet i barngrupperna 2025 låg kvar på 15,3 barn per grupp, samma nivå som 2024. I kommunala förskolor var snittet 15,6 barn per grupp, medan fristående förskolor låg på 14,1 barn.
Skolverket pekar samtidigt på att färre barn kan ge bättre förutsättningar – men också leda till att platser eller hela förskolor minskar i vissa områden.
– När antalet barn minskar kan vissa förskolor behöva anpassa sin verksamhet. Det kan skapa bättre förutsättningar för mindre grupper och mer tid för varje barn men samtidigt finns det en risk att antalet förskolor eller platser minskar i vissa områden, säger Lena Lyckenståhl, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Så kan minskat barnantal påverka förskolor och barngrupper
När barnantalet sjunker kan kommunen behöva räkna om hela förskolekartan. Det kan handla om:
• stängda avdelningar
• sammanslagna förskolor
• ändrade öppnings- och stängningstider
• ny placering för barn som redan har plats
• färre vikarier eller ändrad bemanning
• större omtag inför budgeten 2027
I Umeå kommun räknar kommunen med cirka 200 färre barn i förskoleverksamheten 2026 jämfört med 2025. Kommunen skriver också att färre barn ger lägre budget till förskolan, vilket kan påverka personalen.
I Strängnäs kommun skriver kommunen att antalet barn fortsätter minska under 2026 och 2027. Där har kommunen redan stängt avdelningar och förskolor, låtit bli att tillsätta vakanta tjänster och varnat för risk för uppsägningar.
Halmstad har också pekat på kraftigt minskat barnantal, risk för arbetsbrist och stängningar av flera förskolor eller lokaler.
I Eskilstuna har kommunen beslutat att avveckla tre förskolor efter att en överkapacitet av platser identifierats. Kommunen skriver också att en sammanslagning kan göra det lättare att hantera bemanning vid öppning och stängning.
Här är kommunerna där förskolan redan påverkas
Det finns ingen officiell lista från Skolverket över kommuner där förändringar kommer ske. Men utifrån kommunala besked, tidigare prognoser och analyser finns det vissa kommuner och kommuntyper där föräldrar har extra skäl att fråga redan nu.
Det gäller särskilt kommuner där förskoleförändringar redan har diskuterats eller beslutats, som Umeå, Strängnäs, Halmstad och Eskilstuna.
Det gäller också mindre kommuner. Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, skriver att mindre kommuner med färre än 15 000 invånare har särskilt svårt att anpassa sig när barnantalet minskar. I 76 procent av dessa kommuner är kostnaderna högre än väntat.
Och i tidigare SCB-baserade prognoser pekades bland annat Dorotea, Arjeplog, Vilhelmina, Sorsele, Haparanda, Övertorneå, Norsjö, Borgholm, Gullspång, Hylte och Sollefteå ut som kommuner med stor procentuell minskning av barn i förskoleålder till 2030.
Därför kan 2027 bli ett nyckelår för Sveriges förskolor
RKA skriver att Sveriges förskolor står mitt i en stor demografisk utmaning. Mellan 2018 och 2024 minskade antalet barn i kommunal förskola med 34 000. Fram till 2030 väntas ytterligare 45 000 barn försvinna från förskolan.
Det betyder att många kommuner inte bara behöver lösa höstens placeringar. De behöver bestämma hur hela förskoleorganisationen ska se ut framåt.
För småbarnsföräldrar kan det därför bli en av de viktigaste frågorna inför nästa läsår.
