Antalet invasiva främmande arter ökar för varje år, enligt Naturvårdsverket. De utgör ett av de största hoten mot vår biologiska mångfald och kan, när de med människans hjälp flyttas från sin ursprungsmiljö till en ny omgivning, få snabb spridning.
Ekosystem, infrastruktur och till och med människors hälsa riskerar att ta skada när de invasiva främmande arterna breder ut sig och att få stopp på spridningen är inte sällan extremt kostsamt, både för samhällen och privatpersoner.
Bland de främmande invasiva arter som man i Europa och Sverige försöker råda bot på finns till exempel mårdhunden och jättelokan. Ytterligare ett exempel är havsspya, ibland kallad filtsjöpung, vars utbredning nu lett till att en ny gemensam riktlinje, för hela Östersjöområdet och Nordostatlanten, tagits fram.
Vad är havsspya eller filtsjöpung? Så sprids invasiva främmande arten
Havsspya eller filtsjöpung är en främmande marin art av sjöpung med det latinska namnet Didemnum vexillum. Den kommer ursprungligen från nordvästra Stilla havet och det första svenska fyndet gjordes 2022 i Kosterhavets nationalpark.
Arten är, enligt Havs- och vattenmyndigheten, kolonibildande, vilket betyder att det man ser som en matta eller filt egentligen består av många små individer som sitter tätt tillsammans. I lugna vatten kan den bilda stora hängande kolonier, medan den på hårda ytor ofta växer som ett tunt, filtliknande lager.
Havsspyan sprids främst när bitar av kolonin lossnar och förs vidare med till exempel strömmar, båtar, fiskeutrustning eller flytande föremål.
Transportstyrelsen om havsspyan: "Kan växa snabbt"
På grund av hur utbredd havsspyan numera är har man, som tidigare nämnt, tagit fram en gemensam riktlinje för hela Östersjöområdet och Nordostatlanten – något Transportstyrelsen nu uppmärksammar i ett pressmeddelande.
– Problemet är att havsspyan kan växa snabbt och dominera bottnar. Den kan täcka över andra fastsittande organismer, limma ihop sten och grus, fylla igen hålrum och därmed förstöra gömslen och bohålor. På så sätt kan den förändra livsmiljöer och näringsvävar i havet, säger Lina Petersson, båtlivsexpert med inriktning miljö vid myndigheten.
Hon förklarar vidare den nya rekommendationen:
– Den går i huvudsak ut på att skydda sin båt mot påväxt genom att använda rätt båtbottenfärg och att rengöra skrovet på rätt sätt. Vi ser en styrka i att många länder ställer sig bakom samma riktlinje.
Båtägare i Sverige måste förstå allvaret
Lina Petersson menar att problemet med havsspyan kan stävjas – förutsatt att svenskarna tar informationen och de rekommendationer som gäller på allvar.
– Om båtägare i Sverige börjar följa den nya rekommendationen har vi fortfarande en chans att vinna kampen mot ytterligare spridning av bland annat den aggressiva havsspyan. Men det kräver att riktlinjen hörsammas och att båtägare runt om i Sverige förstår allvaret.
Riktlinjer kring påväxt och invasiva främmande arter
Det här ska båtägare tänka på, enligt Transportstyrelsen:
- Håll båtens skrov rent från påväxt, eftersom påväxt kan öka bränsleförbrukning, utsläpp och risken för att invasiva arter sprids.
- Rengör och underhåll båten regelbundet, och undvik helst att låta båten ligga stilla länge i hamn, eftersom det ökar risken för påväxt.
- Tänk efter innan du använder giftbaserad båtbottenfärg, eftersom den kan påverka både ekosystem och människors hälsa negativt. Använd giftfria alternativ när det är möjligt.
- Välj båtbottenfärg utifrån dina förutsättningar, till exempel hur mycket påväxt som kan väntas, vilka rengöringsmöjligheter hamnen har och hur båten används.
- Dokumentera vad du gör, till exempel genom att sätta upp en plan för hur du ska hantera påväxt och för gärna loggbok över påväxt, rengöring och produkter.
- Kontrollera om rengöring i vattnet är tillåten på platsen innan du rengör båten, särskilt om det finns risk för invasiva främmande arter.
- Rengör skrovet innan båten flyttas till ett nytt vattenområde, så att främmande arter inte sprids vidare.
- Skrubba inte påväxt i vattnet. Rengör hellre över en spolplatta eller på avstånd från vatten så att påväxten kan fångas upp och tas om hand som avfall.
- Rapportera misstänkta invasiva arter till SLU Artdatabanken, gärna med bild, plats och datum för fyndet.
