Förslagen ingår i vad Liberalerna kallar en ”helrenovering” av friskolesystemet.
Tidöpartierna föreslår nu ett så kallat värdeöverföringsförbud som innebär att nystartade friskolor förbjuds att dela ut vinst de första fem åren. Syftet är, enligt regeringen, att garantera ett långsiktigt ägande och stabil ekonomi hos huvudmännen.
— Över 30 år av oreglerade vinstuttag upphör här och nu, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) på en pressträff.
Leder till böter
Ett förbud mot vinstutdelning ska också gälla i tre år vid en förändring av ägarstrukturen och i två år om skolan har kvalitetsbrister och står under ett föreläggande från tillsynsmyndigheterna.
Det här anses öka förutsättningarna för att skolans ekonomiska läge stärks och att påtalade brister kan åtgärdas.
— En sådan ordning kan också leda till ett minskat intresse hos oseriösa aktörer att vilja driva förskola eller skola, säger M:s utbildningspolitiska talesperson Josefin Malmqvist.
För att kontrollera att förbudet efterlevs ställs krav på särredovisning, det vill säga att huvudmannen ska göra en fullständig redovisning av ekonomin för enskilda skolenheter.
Bryter man mot förbudet ska det kunna leda till böter.
Enskilda huvudmän ska också i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner, bland annat om pengarna har använts på ett sätt som utgör brott eller om utbetalningarna byggt på felaktiga uppgifter.
Kan tvångsförvaltas
Förslagen innebär inget totalt vinstförbud eller stopp för den ”överkompensation” som friskolor får i relation till kommunala skolor, vilket har kritiserats av oppositionen och fackförbund.
Regeringen vill också ställa krav på att friskolor som ska läggas ned måste anmäla det till kommunen senast den 1 november läsåret före nedläggning.
Staten ska också kunna tvångsförvalta friskolor, vilket inte är möjligt i dag, och det ska bli lättare att stänga en friskola.
Friskolebranschen har också starkt kritiserat att huvudmän inte ska kunna ta emot riktade statsbidrag om det sker en vinstutdelning, men den frågan finns inte med i lagförslaget. Den ska i stället behandlas i separata beslut efter att lagen är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2027.
