Jobbstödet har stått stilla sedan 2020.
Nu vill Arbetsförmedlingen höja nivån – eftersom dagens stöd inte längre hänger med vanliga löner och arbetsgivarnas kostnader.
Taket har stått stilla sedan 2020
Arbetsförmedlingen vill höja nivån för den högsta bidragsgrundande lönekostnaden i flera lönestöd.
Enligt Arbetsförmedlingen har nivån varit oförändrad sedan 2020. Under samma tid har löner och arbetsgivares kostnader ökat. Därför menar myndigheten att stöden i praktiken har urholkats de senaste åren.
Det gäller bland annat lönebidrag, nystartsjobb och introduktionsjobb.
“Försvårar” för personer långt från arbetsmarknaden
Arbetsförmedlingen skriver i sitt budgetunderlag för 2027–2029 att dagens nivå gör det svårare att ge stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden.
Myndigheten menar också att dagens tak försvårar matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare, och att en höjning är en förutsättning för att fler anställningar ska kunna bli av på både kort och lång sikt.
För den som söker jobb kan det här få stor betydelse.
Om stödet inte räcker till i förhållande till vad en anställning faktiskt kostar, kan arbetsgivare tveka – även om personen skulle kunna göra jobbet med rätt anpassning och stöd.
Många löner ligger redan över dagens nivå
Arbetsförmedlingen pekar också på att dagens nivå inte längre speglar lönerna på arbetsmarknaden.
I september 2025 hade 99,4 procent av pågående beslut om lönebidrag för anställning, en lönenivå över 20 000 kronor. Som jämförelse nämner myndigheten att det kommunala BEA-avtalet har en lägsta lönenivå på 23 638 kronor för anställda vid 19 års ålder från den 1 januari 2026.
Det innebär att många anställningar redan i dag ligger över den nivå som stödet fullt ut kan räknas på.
Kan påverka vanliga vardagsjobb
Fremia, som organiserar arbetsgivare inom bland annat idéburen sektor, menar att dagens låga tak gör att stöden trycks mot de allra lägst avlönade jobben.
– Det korta svaret är: långt fler än i dag. Med dagens låga tak pressas lönebidragen in i de allra lägst avlönade jobben. Höjer man taket öppnar man upp en mycket större del av arbetsmarknaden, säger Patrik Schröder, intressepolitisk chef på Fremia, till Nyheter24.
Enligt honom kan en höjning göra skillnad i flera typer av jobb som många känner igen från sin vardag.
Det kan handla om second hand-verksamheter, caféer, lokalvård, återbruk, hantverk, service, enklare administration och sociala verksamheter.
Arbetsgivare kan tvingas dra ned
Fremia menar att problemet inte bara är att nya anställningar kan utebli. Det kan också påverka arbetsplatser som redan har personer anställda med stöd.
– Problemet i dag är att ersättningen inte täcker de faktiska kostnaderna som arbetsgivarna har. Då tvingas arbetsgivare att dra ned, de anställer färre eller säger upp, säger Patrik Schröder.
Han menar att ett höjt tak skulle kunna göra det lättare för fler arbetsplatser att anpassa arbetstempo och bemanning efter individens behov, utan att arbetsgivaren går med underskott.
Så mycket kan taket höjas
Arbetsförmedlingen presenterar flera alternativ.
Ett förslag är att nivån höjs till 25 600 kronor per månad från januari 2027. Därefter vill myndigheten att nivån ska räknas upp varje år, så att den följer utvecklingen av arbetskostnaden.
Ett annat alternativ är att höja nivån till 28 000 kronor per månad från januari 2027. Ett tredje alternativ är att låta dagens nivå räknas upp årligen från 2027.
Arbetsförmedlingen vill också att samma nivå ska gälla oavsett stödform, så att olika grupper av arbetssökande inte missgynnas beroende på vilket stöd som används.
“Fler långtidsarbetslösa får en chans”
Fremia menar att en höjning kan göra det lättare för personer som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
– Om regeringen höjer taket i lönebidraget kan vi i stället se fler anställningar och fler långtidsarbetslösa som får en chans att ta sig in på arbetsmarknaden, säger Patrik Schröder.
Arbetsförmedlingen skriver också att en höjning kan göra att fler arbetsgivare i fler branscher får möjlighet att behålla eller anställa personer som behöver anpassning och stöd. Myndigheten konstaterar samtidigt att takets nivå påverkar vilka branscher och yrken som en arbetssökande med stödbehov i praktiken kan få jobb inom.
