Inför det första Natoministermötet på svensk mark besöker Kristersson och Rutte Revinge utanför Lund. Där bedriver Myndigheten för civilt försvar utbildning av räddningspersonal.
Vid pressträffen där var Kristersson budskap till Nato att Sverige tar sina åtagande på allvar och inser att upprustningen brådskar.
Vid Natotoppmötet i Haag i fjol enades Natoländerna om att senast 2035 lägga 5 procent av bruttonationalprodukten på sina försvar och på infrastrukturinvesteringar som är viktiga för militären. Inom det målet ska 3,5 procent av bnp gå till traditionella försvarsutgifter.
Kristersson pekar på att Sverige bedömer att 5-procentsmålet kommer att nås redan 2030.
— Vi genomför den största ökningen av försvarsutgifter sedan kalla kriget, säger han.
Bland riksdagspartierna finns sedan tidigare ett brett samförstånd kring att nå Natos mål redan 2030.
Det svenska totalförsvarskonceptet, där det civila samhället samverkar med det militära försvaret, är ovanligt internationellt.
Kristersson betonar att erfarenheterna från Ukraina visar på räddningstjänstens centrala roll i krig.
— Vi behöver öka våra räddningstjänsters kapacitet och det är just det vi gör och har sett i dag, säger statsministern.